<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
	>

<channel>
	<title>Paash</title>
	<atom:link href="http://paash.wordpress.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://paash.wordpress.com</link>
	<description>Blog on the revolutionary Indian poet</description>
	<lastBuildDate>Wed, 11 Jan 2012 20:30:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
<cloud domain='paash.wordpress.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
<image>
		<url>http://s2.wp.com/i/buttonw-com.png</url>
		<title>Paash</title>
		<link>http://paash.wordpress.com</link>
	</image>
	<atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="http://paash.wordpress.com/osd.xml" title="Paash" />
	<atom:link rel='hub' href='http://paash.wordpress.com/?pushpress=hub'/>
		<item>
		<title>ਮੇਰੇ ਪੁੱਤਰੋ! ਮੈਂ ਜਿਉਨਾਂ ਵਾਂ   (ਕੁਲਵਿੰਦਰ ਖਹਿਰਾ)</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a8%ae%e0%a9%87%e0%a8%b0%e0%a9%87-%e0%a8%aa%e0%a9%81%e0%a9%b1%e0%a8%a4%e0%a8%b0%e0%a9%8b-%e0%a8%ae%e0%a9%88%e0%a8%82-%e0%a8%9c%e0%a8%bf%e0%a8%89%e0%a8%a8%e0%a8%be%e0%a8%82-%e0%a8%b5%e0%a8%be/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a8%ae%e0%a9%87%e0%a8%b0%e0%a9%87-%e0%a8%aa%e0%a9%81%e0%a9%b1%e0%a8%a4%e0%a8%b0%e0%a9%8b-%e0%a8%ae%e0%a9%88%e0%a8%82-%e0%a8%9c%e0%a8%bf%e0%a8%89%e0%a8%a8%e0%a8%be%e0%a8%82-%e0%a8%b5%e0%a8%be/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 20:30:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Gursharan Singh]]></category>
		<category><![CDATA[Paash-Pash Memorial International Trust]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5315</guid>
		<description><![CDATA[ਉਹ ਕਿਸੇ ਸਾਲ ਦੇ ਸਤੰਬਰ ਦੀ 27 ਤਰੀਕ ਹੀ ਸੀ ਜਦੋਂ ਗੁਰਸ਼ਰਨ ਭਾਅ ਜੀ ਨੂੰ ਮੈਂ ਪਹਿਲੀ ਵਾਰ ਆਪਣੇ ਹੀ ਪਿੰਡ ਵਿੱਚ ਨਾਟਕ ਕਰਦਿਆਂ ਵੇਖਿਆ ਸੀ। ਮੈਂ ਨੌਂ ਸਾਲ ਦਾ ਸੀ ਜਦੋਂ ਸਾਡੇ ਨਾਲ਼ ਦੇ ਪਿੰਡ ਦਾ ਨੌਜਵਾਨ ਅਧਿਆਪਕ ਸਵਰਨ ਢੱਡਾ ਕਾਲ਼ਾ ਸੰਘਿਆਂ ਵਾਲ਼ੇ ਕਾਂਡ ਵਿੱਚ ਪੁਲੀਸ ਤਸ਼ੱਦਦ ਦਾ ਸਿ਼ਕਾਰ ਹੋ ਕੇ ਮਾਰਿਆ ਗਿਆ ਸੀ। [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5315&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>ਉਹ ਕਿਸੇ ਸਾਲ ਦੇ ਸਤੰਬਰ ਦੀ 27 ਤਰੀਕ ਹੀ ਸੀ ਜਦੋਂ ਗੁਰਸ਼ਰਨ ਭਾਅ ਜੀ ਨੂੰ ਮੈਂ ਪਹਿਲੀ ਵਾਰ ਆਪਣੇ ਹੀ ਪਿੰਡ ਵਿੱਚ ਨਾਟਕ ਕਰਦਿਆਂ ਵੇਖਿਆ ਸੀ। ਮੈਂ ਨੌਂ ਸਾਲ ਦਾ ਸੀ ਜਦੋਂ ਸਾਡੇ ਨਾਲ਼ ਦੇ ਪਿੰਡ ਦਾ ਨੌਜਵਾਨ ਅਧਿਆਪਕ ਸਵਰਨ ਢੱਡਾ ਕਾਲ਼ਾ ਸੰਘਿਆਂ ਵਾਲ਼ੇ ਕਾਂਡ ਵਿੱਚ ਪੁਲੀਸ ਤਸ਼ੱਦਦ ਦਾ ਸਿ਼ਕਾਰ ਹੋ ਕੇ ਮਾਰਿਆ ਗਿਆ ਸੀ। ਹਰ ਸਾਲ 27 ਸਤੰਬਰ ਨੂੰ ਸਾਡੇ ਪਿੰਡ ਦੇ ਸਕੂਲ ਵਿੱਚ ਉਸ ਦੀ ਯਾਦ ਵਿੱਚ ਮੇਲਾ ਲਗਦਾ। ਗੁਰਸ਼ਰਨ ਭਾਅ ਜੀ ਨਾਟਕ ਕਰਨ ਆਉਂਦੇ। ਪਾਸ਼ ਅਤੇ ਉਦਾਸੀ ਦੇ ਗੀਤ ਗਾਏ ਜਾਂਦੇ। ਮੈਨੂੰ ਅੱਜ ਤੱਕ ਵੀ ਗੁਰਸ਼ਰਨ ਭਾਅ ਜੀ “ਕਿਵ ਕੂੜੈ ਤੁੱਟੈ ਪਾਲ” ਨਾਟਕ ਵਿੱਚ ਰੋਲ ਕਰਦੇ ਹੂ-ਬ-ਹੂ ਵਿਖਾਈ ਦੇ ਰਹੇ ਹਨ। ਸ਼ਾਇਦ “ਗੱਲ ਰੋਟੀ ਦੀ, ਗੱਲ ਕੁਰਸੀ ਦੀ” ਨਾਟਕ ਵੀ ਉਨ੍ਹਾਂ ਹੀ ਖੇਡਿਆ ਸੀ। ਉਸ ਤੋਂ ਬਾਅਦ 1981 ਵਿੱਚ ਕੈਨੇਡਾ ਆਉਣ ਤੋਂ ਕੁਝ ਦਿਨ ਪਹਿਲਾਂ ਅੰਮ੍ਰਿਤਸਰ ਉਨ੍ਹਾਂ ਨੂੰ ਮਿਲਣ ਦਾ ਮੌਕਾ ਮਿਲਿਆ। ਖ਼ਾਲਸਾ ਕਾਲਿਜ ਅੰਮ੍ਰਿਤਸਰ ਵਿਚਲੇ ਖ਼ਾਲਸਾ ਸਕੂਲ ਦੇ ਪ੍ਰਿੰਸੀਪਲ ਸਿ਼ੰਗਾਰਾ ਸਿੰਘ ਢਿੱਲੋਂ ਸਾਡੇ ਰਿਸ਼ਤੇਦਾਰ ਸਨ ਜਿਨ੍ਹਾਂ ਨੂੰ ਮਿਲਣ ਮੈਂ ਅੰਮ੍ਰਿਤਸਰ ਗਿਆ ਹੋਇਆ ਸਾਂ। ਉਨ੍ਹਾਂ ਦੇ ਬੇਟੇ (ਖਾਲਿਸਤਾਨੀ ਸਫ਼ਾਂ ਵਿੱਚ ਰਲ਼ ਕੇ ਪੁਲੀਸ ਮੁਕਾਬਲੇ ਵਿੱਚ ਮਾਰੇ ਗਏ ਬੱਬੀ ਮਾਸਟਰ) ਨੇ ਸਕੂ਼ਲ ਵਿੱਚ ਕੋਈ ਨਾਟਕ ਕਰਵਾਉਣਾ ਸੀ ਜਿਸ ਬਾਰੇ ਗੱਲ ਕਰਨ ਲਈ ਉਹ ਭਾਅ ਜੀ ਨੂੰ ਮਿਲਣ ਗਏ ਅਤੇ ਮੈਨੂੰ ਵੀ ਨਾਲ਼ ਹੀ ਲੈ ਗਏ। ਆਪਣੇ ਘਰ ਦੀ ਛੱਤ ‘ਤੇ ਕੁਝ ਕਲਾਕਾਰਾਂ ਨਾਲ਼ ਭਾਅ ਜੀ ਨੀਵੇਂ ਲੱਕ ਹੋਏ ਕਿਸੇ ਨਾਟਕ ਦੀ ਰੀਹਰਸਲ ਕਰ ਰਹੇ ਸਨ। ਪਹਿਲੀ ਵਾਰ ਨੇੜਿਉਂ ਵੇਖ ਕੇ ਇਵੇਂ ਲੱਗਿਆ ਜਿਵੇਂ ਭਾਅ ਜੀ ਬਹੁਤ ਬੁੱਢੇ ਹੋ ਗਏ ਹੋਣ। ਨੀਵੇਂ ਲੱਕ ਹੋਇਆਂ ਹੀ ਉਨ੍ਹਾਂ ਰੀਹਰਸਲ ਤੋਂ ਹਟ ਕੇ ਸਾਡੇ ਨਾਲ਼ “ਰਾਈ ਦਾ ਪਹਾੜ” ਨਾਟਕ ਬਾਰੇ ਸਾਡੇ ਨਾਲ਼ ਕੁਝ ਹਦਾਇਤੀ ਗੱਲਾਂ ਕੀਤੀਆਂ ਅਤੇ ਅਸੀਂ ਵਾਪਸ ਆ ਗਏ।<br />
ਮੈਂ ਕੈਨੇਡਾ ਆ ਗਿਆ। ਸਮਾਂ ਬੀਤਦਾ ਗਿਆ। 1995 ਵਿੱਚ ਭਾਅ ਜੀ ਕੈਨੇਡਾ ਫੇਰੀ ‘ਤੇ ਆਏ ਤਾਂ ਕਿਸੇ ਸਾਥੀ ਦੇ ਘਰ ਉਨ੍ਹਾਂ ਨੂੰ ਮਿਲਣ ਜਾਣ ਦਾ ਮੌਕਾ ਮਿਲਿਆ। ਪਾਸ਼ ਟ੍ਰਸਟ ਬਾਰੇ ਗੱਲ ਚੱਲੀ ਤਾਂ ਉਹ ਪੁੱਛਣ ਲੱਗੇ ਕਿ ਅਸੀਂ ਟਰਾਂਟੋ ਵਿੱਚ ਪਾਸ਼ ਦਾ ਸਮਾਗਮ ਕਿਉਂ ਨਹੀਂ ਕਰਵਾਉਂਦੇ? ਮੈਂ ਦੱਸਿਆ ਕਿ ਜਿਸ ਦੋਸਤ ਦੇ ਘਰ ਅਸੀਂ ਬੈਠੇ ਸਾਂ ਉਹੀ ਸਾਥੀ ਇਸ ਵਿੱਚ ਅੜਿੱਕਾ ਬਣ ਰਹੇ ਸਨ ਜੋ ਨਾ ਤਾਂ ਆਪਣੀ ਜਥੇਬੰਦੀ ਵੱਲੋਂ ਪਾਸ਼ ਦਾ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਕਰਵਾਉਂਦੇ ਸਨ ਅਤੇ ਨਾ ਹੀ ਨਵੀਂ ਜਥੇਬੰਦੀ ਬਣਨ ਦੇ ਰਹੇ ਸਨ ਜੋ ਪਾਸ਼ ਦਾ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਕਰਵਾ ਸਕੇ। ਭਾਅ ਜੀ ਉਸ ਸਾਥੀ ਨੂੰ ਪੁੱਛਣ ਲੱਗੇ ਕਿ ਇਸ ਦੀ ਕੀ ਵਜ੍ਹਾ ਹੈ ਤਾਂ ਸਾਥੀ ਦਾ ਜਵਾਬ ਸੀ ਕਿ ਉਹ ਆਪਣੇ ਪ੍ਰੋਗਰਾਮ ਵਿੱਚ ਪਾਸ਼ ਦਾ ਨਾਂ ਲੈ ਲੈਂਦੇ ਹਨ ਅਤੇ ਪਾਸ਼ ਲਈ ਕਿਸੇ ਵਿਸ਼ੇਸ਼ ਜਥੇਬੰਦੀ ਦੀ ਲੋੜ ਨਹੀਂ ਹੈ ਕਿਉਂਕਿ ਪਹਿਲਾਂ ਹੀ “ਅਗਾਂਹਵਧੂ” ਜਥੇਬੰਦੀਆਂ ਕੰਮ ਕਰ ਰਹੀਆਂ ਸਨ। ਬਸ ਫਿਰ ਕੀ ਸੀ, ਭਾਅ ਜੀ ਤਾਅ ਵਿੱਚ ਆਉਂਦੇ ਹੋਏ ਇੱਕ ਦਮ ਸੋਫ਼ੇ ਦੇ ਕੰਢੇ ‘ਤੇ ਬੈਠਦੇ ਹੋਏ ਪੂਰੇ ਗੁੱਸੇ ਵਿੱਚ ਦਹਾੜੇ, “ਐ ਤੁਸੀਂ ਕੀ ਗੱਲ ਪਏ ਕਰਦੇ ਓ? ਤੁਹਾਡੀ ਜਥੇਬੰਦੀ ਇੱਕ ਛੋਟੀ ਜਿਹੀ ਜਥੇਬੰਦੀ ਹੈ ਜਿਸ ਦੀ ਟਰਾਂਟੋ ਤੋਂ ਬਾਹਰ ਕੋਈ ਪਛਾਣ ਨਹੀਂ ਤੇ ਪਾਸ਼ ਟ੍ਰਸਟ ਦੁਨੀਆਂ ਭਰ ਵਿੱਚ ਫੈਲੀ ਹੋਈ ਜਥੇਬੰਦੀ ਹੈ ਜਿਸ ਨੂੰ ਸਾਰਾ ਜਹਾਨ ਜਾਣਦਾ ਹੈ। ਤੁਸੀਂ ਇੱਕ ਇੰਟਰਨੈਸ਼ਨਲ ਜਥੇਬੰਦੀ ਨੂੰ ਟਰਾਂਟੋ ਵਿੱਚ ਸਥਾਪਤ ਹੋਣੋਂ ਕਿਵੇਂ ਰੋਕ ਸਕਦੇ ਓ?” ਭਾਅ ਜੀ ਏਨੇ ਗੁੱਸੇ ਵਿੱਚ ਆ ਗਏ ਸਨ ਕਿ ਮੈਨੂੰ ਡਰ ਲੱਗਣ ਲੱਗ ਪਿਆ ਕਿ ਕਿਤੇ ਹਾਰਟ-ਅਟੈਕ ਹੀ ਨਾ ਕਰਵਾ ਬੈਠਣ।<br />
ਇਸੇ ਹੀ ਫੇਰੀ ਦੌਰਾਨ ਉਨ੍ਹਾਂ ਨਾਲ਼ ਹਰਦੀਪ ਗਿੱਲ, ਅਨੀਤਾ, ਡਾ. ਸਾਹਿਬ ਸਿੰਘ ਉਨ੍ਹਾਂ ਦੀ ਪਤਨੀ ਰੋਜ਼ੀ, ਅਤੇ ਧੌਲ਼ਾ ਤੋਂ ਇਲਾਵਾ ਸ਼ਾਇਦ ਹਰਕੇਸ਼ ਵੀ ਆਇਆ ਹੋਇਆ ਸੀ। ਨਿਆਗਰਾ ਫਾਲਜ਼ ਵੇਖਣ ਤੋਂ ਬਾਅਦ ਸਾਰੇ ਜਣਿਆਂ ਨੇ ਰਾਤ ਦਾ ਖਾਣਾ ਮੇਰੇ ਘਰ ਖਾਣਾ ਸੀ। ਪੰਜਾਬੀ ਮਹਿਮਾਨ-ਨਿਵਾਜ਼ੀ ਦੇ ਹਿਸਾਬ ਨਾਲ਼ ਮੈਂ ਸਾਰਾ ਪ੍ਰਬੰਧ ਕੀਤਾ ਹੋਇਆ ਸੀ। ਕੁਝ ਦੇਰ ਬਾਅਦ ਮੈਂ ਵੇਖਿਆ ਕਿ ਭਾਅ ਜੀ ਦੀ ਟੀਮ ਦੇ ਮੁੰਡੇ ਕੁਝ ਝਿਜਕ ਜਿਹੀ ਮਹਿਸੂਸ ਕਰ ਰਹੇ ਹਨ। ਮੈਨੂੰ ਸੀ ਕਿ ਸ਼ਾਇਦ ਛੋਟੀ ਜਿਹੀ ਜਗ੍ਹਾ ‘ਤੇ ਬਹੁਤ ਜਣੇ ਇਕੱਠੇ ਹੋ ਜਾਣ ਕਰਕੇ ਉਹ ਤੰਗੀ ਜਿਹੀ ਮਹਿਸੂਸ ਕਰ ਰਹੇ ਨੇ। ਪਰ ਰਛਪਾਲ ਦੋਸਾਂਝ ਨੂੰ ਪੁੱਛਣ ‘ਤੇ ਪਤਾ ਲੱਗਾ ਕਿ ਮੁੰਡੇ ਦਾਰੂ ਤਾਂ ਪੀਂਦੇ ਹਨ ਪਰ ਭਾਅ ਜੀ ਦੇ ਸਾਹਮਣੇ ਨਹੀਂ ਪੀ ਸਕਦੇ। ਭਾਵੇਂ ਇਹ ਭਾਅ ਜੀ ਦੇ ਦਬਕੇ ਸਦਕਾ ਹੀ ਹੋਇਆ ਹੋਵੇ ਪਰ ਮੈਨੂੰ ਬੜਾ ਚੰਗਾ ਲੱਗਾ ਕਿ ਉਹ ਨੌਜਵਾਨ ਭਾਅ ਜੀ ਦੀ ਏਨੀ ਕਰ ਰਹੇ ਸਨ ਕਿ ਉਨ੍ਹਾਂ ਦੇ ਸਾਹਮਣੇ ਦਾਰੂ ਨਹੀਂ ਸਨ ਪੀ ਰਹੇ।<br />
ਭਾਅ ਜੀ ਫਿਰ ਅਮਰੀਕਾ ਦੇ ਦੌਰੇ ‘ਤੇ ਆਏ। ਇਹ ਦੌਰਾ ਭਾਵੇਂ ਉਨ੍ਹਾਂ ਲਈ ਵਿਵਾਦ ਦਾ ਕਾਰਨ ਵੀ ਬਣਿਆ ਪਰ ਇਸ ਨਾਲ਼ ਨੂੰ ਕੈਨੇਡਾ ਅਤੇ ਅਮਰੀਕਾ ਦੇ ਵੱਖ ਵੱਖ ਸ਼ਹਿਰਾਂ ਵਿੱਚ ਨਾਟਕ ਕਰਨ ਦਾ ਮੌਕਾ ਵੀ ਮਿਲਿ਼ਆ। ਇਹ ਭਾਅ ਜੀ ਕੈਨੇਡਾ-ਅਮਰੀਕਾ ਦੀ ਆਖਰੀ ਫੇਰੀ ਸੀ। ਭਾਵੇਂ ਟਰਾਂਟੋ ਵਿੱਚ ਉਨ੍ਹਾਂ ਦਾ ਕੋਈ ਨਾਟਕ ਨਹੀਂ ਸੀ ਪਰ ਫਿਰ ਵੀ ਅਮਰੀਕੀ ਪਰਮੋਟਰ ਜੀ ਪੀ ਸਿੰਘ ਇਸ ਪੂਰੀ ਟੀਮ ਨੂੰ ਲੈ ਕੇ ਟਰਾਂਟੋ ਵਿੱਚ ਠਹਿਰੇ। ਅਨੀਤਾ ਅਤੇ ਹਰਕੇਸ਼ ਵੀ ਭਾਅ ਜੀ ਦੇ ਨਾਲ਼ ਸਨ। ਭਾਅ ਜੀ ਬਹੁਤ ਥੱਕੇ ਹੋਏ ਸਨ ਅਤੇ ਆਰਾਮ ਕਰਨਾ ਚਾਹੁੰਦੇ ਸਨ ਇਸ ਲਈ ਘਰ ਆਉਣ ਲਈ ਰਾਜ਼ੀ ਨਾ ਹੋਏ। ਮੈਂ ਆਪਣੇ ਪਰਵਾਰ ਨਾਲ਼ ਭਾਅ ਜੀ ਹੁਰਾਂ ਨੂੰ ਹੋਟਲ ਵਿੱਚ ਮਿਲਣ ਗਿਆ। ਉਨ੍ਹਾਂ ਦੇ ਕਮਰੇ ਵਿੱਚ ਬੈਠ ਕੇ ਖੂਬ ਗੱਲਾਂ ਕੀਤੀਆਂ। ਕੁਝ ਦੇਰ ਬਾਅਦ ਅਨੀਤਾ ਕਹਿਣ ਲੱਗੀ, ਆਉ ਭਾਅ ਜੀ ਤੁਹਾਨੂੰ ਜੀ ਪੀ ਸਿੰਘ ਨੂੰ ਮਿਲ਼ਾ ਲਿਆਵਾਂ।” ਕੁਝ ਦੇਰ ਬਾਅਦ ਹਰਕੇਸ਼ ਸਾਨੂੰ ਆਵਾਜ਼ ਮਾਰਨ ਆ ਗਿਆ ਕਿ ਭਾਅ ਜੀ ਬੁਲਾ ਰਹੇ ਹਨ। ਜਦੋਂ ਅਸੀਂ ਜੀ ਪੀ ਸਿੰਘ ਦੇ ਕਮਰੇ ‘ਚੋਂ ਬਾਹਰ ਆਏ ਤਾਂ ਹਰਕੇਸ਼ ਦੱਬਵੀਂ ਆਵਾਜ਼ ਵਿੱਚ ਹੱਸ ਪਿਆ। ਮੈਂ ਕਾਰਨ ਪੁੱਛਿਆ ਤਾਂ ਕਹਿਣ ਲੱਗਾ, “ਭਾਅ ਜੀ ਪੁੱਛਣ ਲੱਗੇ ਕਿ ਕੁਲਵਿੰਦਰ ਕਿਧਰ ਗਿਆ? ਜਦੋਂ ਅਸੀਂ ਕਿਹਾ ਜੀ ਪੀ ਸਿੰਘ ਨੇ ਕੋਈ ਗੱਲ ਕਰਨੀ ਸੀ ਇਸ ਲਈ ਉਸ ਨੂੰ ਮਿਲਣ ਗਏ ਹਨ ਤਾਂ ਭਾਅ ਜੀ ਗੁੱਸੇ ਵਿੱਚ ਆਉਂਦੇ ਹੋਏ ਬੋਲੇ ‘ਇਹ ਜੀ ਪੀ ਸਿੰਘ ਕੁਲਵਿੰਦਰ ਨਾਲ਼ ਕੀ ਗੱਲ ਕਰੇਗਾ, ਕੁਲਵਿੰਦਰ ਖਹਿਰਾ ਟਰਾਂਟੋ ਦੀ ਪ੍ਰੌਮੀਨੈਂਟ ਹਸਤੀ ਹੈ।” ਸੁਣ ਕੇ ਮਾਣ ਅਤੇ ਖੁਸ਼ੀ ਨਾਲ਼ ਮੇਰੀਆਂ ਅੱਖਾਂ ਵਿੱਚ ਹੰਝੂ ਆ ਗਏ। ਪੰਜਾਬੀ ਸਾਹਿਤ ਅਤੇ ਨਾਟਕ ਦੀ ਏਨੀ ਮਹਾਨ ਹਸਤੀ ਮੇਰੇ ਵਰਗੇ ਗੁੰਮਨਾਮ ਜਿਹੇ ਵਿਅਕਤੀ ਲਈ ਏਨੇ ਵੱਡੇ ਸ਼ਬਦ ਵਰਤ ਰਹੇ ਸਨ ਜੋ ਮੇਰੇ ਲਈ ਕਿਸੇ ਵੀ ਵੱਡੇ ਤੋਂ ਵੱਡੇ ਸਾਹਿਤਕ ਇਨਾਮ ਤੋਂ ਲੱਖਾਂ ਗੁਣਾਂ ਵੱਧ ਕੀਮਤ ਰੱਖਦੇ ਸਨ।<br />
ਮੈਨੂੰ ਯਾਦ ਨਹੀਂ ਕਿ ਇਹ ਉਸੇ ਹੀ ਫੇਰੀ ਗੱਲ ਹੈ ਜਾਂ ਉਸ ਤੋਂ ਕੁਝ ਸਮਾਂ ਪਹਿਲਾਂ ਤਰਕਸ਼ੀਲ ਸੁਸਾਇਟੀ ਦੇ ਸੱਦੇ ‘ਤੇ ਟਰਾਂਟੋ ਵਿੱਚ ਨਾਟਕ ਕਰਨ ਆਉਣ ਸਮੇਂ ਦੀ ਗੱਲ ਹੈ ਕਿ ਉਨ੍ਹਾਂ ਨੇ ਮਿਲਣ ਦੀ ਗੱਲ ਕੀਤੀ ਤਾਂ ਅਸੀਂ ਭੁਪਿੰਦਰ ਦੁਲੇ ਦੇ ਘਰ ਇਕੱਠੇ ਹੋਏ। ਉਨ੍ਹਾਂ ਦਾ ਸੁਨੇਹਾ ਸੀ ਕਿ ਬੇਸ਼ੱਕ ਅਸੀਂ ਆਪਣੇ ਦੇਸ਼ ਤੋਂ ਦੂਰ ਹੋ ਗਏ ਹਾਂ ਸਾਨੂੰ ਆਪਣੇ ਸਮਾਜੀ ਫ਼ਰਜ਼ਾਂ ਤੋਂ ਦੂਰ ਨਹੀਂ ਹੋਣਾ ਚਾਹੀਦਾ ਅਤੇ ਏਥੇ ਵੀ ਸੰਘਰਸ਼ ਦੀ ਜੋਤ ਨੂੰ ਜਗਦਿਆਂ ਰੱਖਣਾ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ।<br />
ਮੇਰਾ ਨਾਟਕ “ਅੰਨ੍ਹੀਆਂ ਗਲ਼ੀਆਂ” ਛਪਣ ਲੱਗਾ ਤਾਂ ਮੇਰਾ ਦਿਲ ਕੀਤਾ ਕਿ ਜਿਸ ਭਾਅ ਜੀ ਨੇ ਸਾਰੇ ਪੰਜਾਬ ਨੂੰ ਨਾਟਕ ਨਾਲ਼ ਜੋੜਿਆ ਅਤੇ ਮੇਰੇ ਮਨ ਅੰਦਰ ਨਾਟਕ ਦੇ ਬੀਜਾਂ ਦਾ ਛੱਟਾ ਦਿੱਤਾ, ਮੇਰਾ ਨਾਟਕ ਉਨ੍ਹਾਂ ਨੂੰ ਹੀ ਸਮਰਪਿਤ ਹੋਣਾ ਚਾਹੀਦਾ ਹੈ। ਮੇਰੀ ਇਹ ਰੀਝ ਸੀ ਕਿ ਉਹ ਮੇਰੇ ਨਾਟਕ ਪ੍ਰਤੀ ਕੁਝ ਲਿਖਦੇ ਪਰ ਮੇਰੀ ਇਹ ਖਵਾਹਿਸ ਪੂਰੀ ਨਾ ਹੋ ਸਕੀ। 2009 ਵਿੱਚ ਇੰਡੀਆ ਫੇਰੀ ਦੌਰਾਨ ਅਨੀਤਾ ਅਤੇ ਸ਼ਬਦੀਸ਼ ਨੂੰ ਮਿਲਣ ਜਾਣਾ ਸੀ। ਮੈਂ ਅਨੀਤਾ ਨੂੰ ਕਿਹਾ ਕਿ ਮੈਂ ਭਾਅ ਜੀ ਨੂੰ ਜ਼ਰੂਰ ਮਿਲਣਾ ਚਾਹਵਾਂਗਾ। ਸਮਾਂ ਬਹੁਤ ਥੋੜ੍ਹਾ ਸੀ। ਅਸੀਂ ਭਾਅ ਜੀ ਨੂੰ ਮਿਲਣ ਗਏ। ਭਾਬੀ ਜੀ ਅਤੇ ਅਰੀਤ ਵੀ ਘਰੇ ਹੀ ਸਨ। ਭਾਅ ਜੀ ਬੜੇ ਪਿਆਰ ਨਾਲ਼ ਮਿਲ਼ੇ। ਕੈਨੇਡਾ ਨਿਵਾਸੀ ਸਾਰੇ ਸਾਥੀਆਂ ਦੇ ਨਾਂ ਲੈ ਲੈ ਕੇ ਹਾਲ ਪੁੱਛਿਆ। ਕੁਝ ਦਿਨ ਹੀ ਪਹਿਲਾਂ ਪੂਰੇ ਹੋਏ ਤੇਰਾ ਸਿੰਘ ਚੰਨ ਦੀਆਂ ਗੱਲਾਂ ਚੱਲ ਪਈਆਂ । ਭਾਅ ਜੀ ਕਹਿਣ ਲੱਗੇ, “ਅਨੀਤਾ ਚੰਨ ਬਾਰੇ ਕੁਝ ਕਰਨਾ ਚਾਹੀਦਾ।” ਸ਼ਬਦੀਸ਼ ਅਤੇ ਅਨੀਤਾ ਨੇ ਕਿ ਕਿਹਾ ਕਿ ਉਹ ਕੋਸਿ਼ਸ਼ ਕਰ ਰਹੇ ਕਿ ਕੋਈ ਸਮਾਗਮ ਹੋ ਸਕੇ। ਭਾਅ ਜੀ ਜੋਸ਼ ਵਿੱਚ ਆਉਂਦੇ ਹੋਏ ਬੋਲੇ, “ਬਈ ਤਾਰਾ ਸਿੰਘ ਚੰਨ ਨੇ ਨਾਟਕ ਵਿੱਚ ਏਨਾ ਕੰਮ ਕੀਤਾ ਏ ਉਸ ਬਾਰੇ ਜ਼ਰੂਰ ਕੁਝ ਹੋਣਾ ਚਾਹੀਦੈ” ਫਿਰ ਪੂਰੇ ਜੋਸ਼ ਵਿੱਚ ਆ ਕੇ ਬੋਲੇ, “ਜੇ ਮੈਂ ਕੁਝ ਕਰਨ ਯੋਗਾ ਹੁੰਦਾ ਤਾਂ ਪੰਜਾਬ ਵਿੱਚ ਤਰਥੱਲੀ ਮਚਾ ਦਿੰਦਾ ਅੱਜ।” ਮੈਂ ਵੇਖਿਆ ਕਿ ਪੰਜਾਬ ਦਾ ਉਹ ਸ਼ੇਰ ਮੰਜੇ ‘ਤੇ ਪੈ ਕੇ ਵੀ ਪਹਿਲਾਂ ਵਾਂਗ ਹੀ ਦਹਾੜ ਰਿਹਾ ਸੀ।<br />
ਪਤਾ ਨਹੀਂ ਇਹ ਬਚਪਨ ਦੀਆਂ ਯਾਦਾਂ ਦਾ ਨਤੀਜਾ ਹੈ ਜਾਂ ਮਨ ਦੀ ਕਿਸੇ ਨੁੱਕਰੇ ਅਜੇ ਵੀ ਛੁਪੇ ਬੈਠੇ ਭੂ-ਹੇਰਵੇ ਦਾ ਅਸਰ ਕਿ ਜਦੋਂ ਵੀ 27 ਸਤੰਬਰ ਆਉਂਦਾ ਹੈ ਤਾਂ ਮੈਨੂੰ ਆਪਣੇ ਪਿੰਡ ਦੇ ਉਸ ਛਾਦਗਾਰੀ ਮੇਲੇ ਦਾ ਚੇਤਾ ਆ ਜਾਂਦਾ। ਕਦੀ ਗੁਰਸ਼ਰਨ ਭਾਅ ਸਟੇਜ ਤੋਂ ਨਾਟਕ ਕਰ ਰਹੇ ਵਿਖਾਈ ਦਿੰਦੇ ਹਨ ਅਤੇ ਕਦੀ ਨਾਟਕ ਤੋਂ ਬਾਅਦ ਮੇਰੇ ਮਾਸਟਰ ਚਾਚਾ ਜੀ, ਜਿਸ ਨੂੰ ਬਚਾਉਣ ਗਿਆਂ ਸਵਰਨ ਢੱਡਾ ਆਪ ਪੁਲਸ ਦੇ ਹੱਥ ਆ ਗਿਆ ਸੀ, ਦੇ ਘਰ ਨੂੰ ਜਾਂਦੇ ਹੋਏ। ਇਸ ਸਾਲ ਵੀ ਮੈਂ ਉਸ ਦਿਨ ਨੂੰ ਯਾਦ ਕਰਕੇ ਭਾਅ ਜੀ ਆਪਣੇ ਪਿੰਡ ਦੀ ਉਸ ਉਜਾੜ ਜਿਹੀ ਬਣ ਗਈ ਜਗ੍ਹਾ ‘ਤੇ ਖਲੋਤਿਆਂ ਵੇਖ ਰਿਹਾ ਸਾਂ &#8212; ਇਸ ਗੱਲ ਤੋਂ ਬੇਖ਼ਬਰ ਕਿ ਭਾਅ ਜੀ ਤਾਂ ਕਿਤੇ ਹੋਰ ਹੀ ਪਹੁੰਚ ਚੁੱਕੇ ਸਨ&#8212;ਓਥੇ ਜਿੱਥੋਂ ਉਨ੍ਹਾਂ ਦੀ ਅਮਰਤਾ ਸ਼ੁਰੂ ਹੁੰਦੀ ਹੈ &#8212; ਜਿੱਥੇ ਖਲੋਤੇ ਉਹ ਆਪਣੀ ਭਾਵਕ ਹੋ ਗਈ ਆਵਾਜ਼ ਵਿੱਚ ਕਹਿ ਰਹੇ ਹਨ “ਮੇਰੇ ਪੁੱਤਰੋ ਮੈਨੂੰ ਮਰਨ ਨਾ ਦੇਣਾ, ਮੈਂ ਤੁਹਾਡੇ ਨਾਟਕਾਂ ਰਾਹੀਂ ਅੱਜ ਵੀ ਜਿਉਨਾਂ ਵਾਂ?”</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5315/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5315/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5315/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5315/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5315/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5315/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5315/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5315/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5315/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5315/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5315/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5315/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5315/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5315/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5315&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a8%ae%e0%a9%87%e0%a8%b0%e0%a9%87-%e0%a8%aa%e0%a9%81%e0%a9%b1%e0%a8%a4%e0%a8%b0%e0%a9%8b-%e0%a8%ae%e0%a9%88%e0%a8%82-%e0%a8%9c%e0%a8%bf%e0%a8%89%e0%a8%a8%e0%a8%be%e0%a8%82-%e0%a8%b5%e0%a8%be/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>भगत सिंह और पाश की याद में</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%ad%e0%a4%97%e0%a4%a4-%e0%a4%b8%e0%a4%bf%e0%a4%82%e0%a4%b9-%e0%a4%94%e0%a4%b0-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%95%e0%a5%80-%e0%a4%af%e0%a4%be%e0%a4%a6-%e0%a4%ae%e0%a5%87%e0%a4%82/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%ad%e0%a4%97%e0%a4%a4-%e0%a4%b8%e0%a4%bf%e0%a4%82%e0%a4%b9-%e0%a4%94%e0%a4%b0-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%95%e0%a5%80-%e0%a4%af%e0%a4%be%e0%a4%a6-%e0%a4%ae%e0%a5%87%e0%a4%82/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 20:25:53 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Paash-In Memory of Paash]]></category>
		<category><![CDATA[Shaheed Bhagat Singh]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5313</guid>
		<description><![CDATA[भगत सिंह और पाश की याद में By विशेष प्रतिनिधि on May 29, 2011 शहीद भगत सिंह व कवि अवतार सिंह संधू ‘पाश’ की शहादत दिवस पर 23 मार्च 2011 को क्रांतिकारी जनवादी मोर्चा उत्तराखंड इकाई के तत्वावधान में ‘उत्तराखंड राज्य: दशा व दिशा’ विषय पर पर्वतीय सांस्कृतिक परिषद, पैठ पड़ाव रामनगर में एक कन्वेंशन [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5313&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a title="भगत सिंह और पाश की याद में" href="http://www.nainitalsamachar.in/bhagat-singh-and-avtar-sandhu-pash-remembered/"><strong>भगत</strong><strong> </strong><strong>सिंह</strong><strong> </strong><strong>और</strong><strong> </strong><strong>पाश</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>याद</strong><strong> </strong><strong>में</strong></a></p>
<p><em>By </em><a title="विशेष प्रतिनिधि" href="http://www.nainitalsamachar.in/author/special/"><strong>विशेष</strong><strong> </strong><strong>प्रतिनिधि</strong></a><em> on May 29, 2011 </em></p>
<p>शहीद भगत सिंह व कवि अवतार सिंह संधू ‘पाश’ की शहादत दिवस पर 23 मार्च 2011 को क्रांतिकारी जनवादी मोर्चा उत्तराखंड इकाई के तत्वावधान में ‘उत्तराखंड राज्य: दशा व दिशा’ विषय पर पर्वतीय सांस्कृतिक परिषद, पैठ पड़ाव रामनगर में एक कन्वेंशन सम्पन्न हुई। इस चर्चा में उभर कर आया कि राज्य बने एक दशक हो जाने के बावजूद जनता की स्थिति में कोई बदलाव नहीं आया है। माफियाओं-तस्करों का वर्चस्व बढ़ा है और प्राकृतिक संसाधन को काॅरपोरेट घरानों के हवाले कर दिया गया है। महंगाई, भ्रष्टाचार, बेरोजगारी, पलायन विस्थापन जैसी समस्याओं से त्रस्त हैं। परेशान जनता जब आक्रोश व्यक्त करती है, तो शासन-प्रशासन दमन पर उतर आता है। सरकार किसी भी प्रकार की असहमति बर्दाश्त नहीं सुनना चाहती। वक्ताओं ने कहा सही मायने में जनता के उत्तराखंड के निर्माण के लिये एक मजबूत जन आंदोलन की जरूरत है।</p>
<p>कन्वेंशन को एल.एम.पाण्डे, महिला मंच की ललिता, हेम शर्मा, क्रालोस के मुनीष, आर.डी.एफ. के कुन्दन कोरंगा, सी.आर.पी.पी. के कंचन जोशी, उत्तराखंड जागरण के सम्पादक सतेन्द्र रावत, उलोवा के डॉ. डी.के काण्डपाल, पी.एस.एफ. के सुरेन्द्र चौहान, आई.एम.के. के सुरेन्द्र आर.डी.एम. के दिगम्बर पूजा सहित कई अनेक लोगों ने संबोधित किया। अध्यक्षता उत्तराखंड लोक वाहिनी के अध्यक्ष डॉ. शमशेर सिंह बिष्ट, वरिष्ठ पत्रकार चारु तिवारी व राजेन टोडरिया, प्रो. प्रभात उप्रेती तथा आर.डी.एफ. के अध्यक्ष जीवन चन्द्र ने संयुक्त रूप से की। संचालन आर.डी.एफ. प्रदेश सचिव कैसर राजा ने किया।</p>
<p>प्रस्तावों में पारित किया गया कि पर्यावरण मानकों के अनुसार प्रत्येक राज्य में 33 प्रतिशत भू-भाग में वन होना चाहिये, लेकिन उत्तराखंड में 65 प्रतिशत भूभाग में वन है। अतः प्रदेश के 33 प्रतिशत वन भूभाग के अतिरिक्त वन भूमि को भूमिहीन किसानों में बाँटा जाये। बेरोजगारों को रोजगार के अवसर उपलब्ध कराये जायें व रोजगार न दिये जाने की स्थिति में प्रतिमाह तीन हजार रुपये न्यूनतम मासिक बेरोजगारी भत्ता दिया जाये। भू हदबंदी कानून को असरदार ढंग से लागू किया जाये तथा सीलिंग कानून के तहत प्राप्त अतिरिक्त भूमि को भूमिहीन किसानों को बाँटा जाये। सिडकुल में ठेकेदारी प्रथा को समाप्त किया जाये व श्रम कानूनों को असरदार ढंग से लागू किया जाये। सरकारी व गैर सरकारी संस्थानों में ठेकेदारी प्रथा को समाप्त किया जाये तथा इन संस्थानों में कार्यरत दैनिक वेतनभोगी कर्मचारियों को नियमित किया जाये। प्रदेश में निर्माणाधीन व प्रस्तावित समस्त जल विद्युत परियोजनाओं को तत्काल निरस्त किया जाये व लघु पनघट विद्युत परियोजनाओं को जन सहभागिता से बनाया जाये। नदियों को बहुराष्ट्रीय कंपनियों के हवाले न किया जाये तथा सेंचुरी, नेशनल पार्क के नाम पर जनता को जमीन से बेदखल करना बंद किया जाये। वन जीव संरक्षण अधिनियम, भारतीय वन अधिनियम 2001 जैसे काले कानूनों को रद्द कर जल-जंगल-जमीन पर जनता के पारम्परिक हक-हकूक बहाल किये जायें। शिक्षा का निजीकरण, बाजारीकरण तथा भगवाकरण बंद किया जाये व सबको समान शिक्षा व रोजगारपरक शिक्षा उपलब्ध करायी जाये।</p>
<p>http://www.nainitalsamachar.in/bhagat-singh-and-avtar-sandhu-pash-remembered/</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5313/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5313/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5313/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5313/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5313/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5313/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5313/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5313/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5313/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5313/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5313/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5313/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5313/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5313/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5313&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%ad%e0%a4%97%e0%a4%a4-%e0%a4%b8%e0%a4%bf%e0%a4%82%e0%a4%b9-%e0%a4%94%e0%a4%b0-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%95%e0%a5%80-%e0%a4%af%e0%a4%be%e0%a4%a6-%e0%a4%ae%e0%a5%87%e0%a4%82/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>भगत सिंह और पाश : राजनीति व संस्कृति में नया रंग भरती शहादत</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%ad%e0%a4%97%e0%a4%a4-%e0%a4%b8%e0%a4%bf%e0%a4%82%e0%a4%b9-%e0%a4%94%e0%a4%b0-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%b0%e0%a4%be%e0%a4%9c%e0%a4%a8%e0%a5%80%e0%a4%a4%e0%a4%bf-%e0%a4%b5-%e0%a4%b8/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%ad%e0%a4%97%e0%a4%a4-%e0%a4%b8%e0%a4%bf%e0%a4%82%e0%a4%b9-%e0%a4%94%e0%a4%b0-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%b0%e0%a4%be%e0%a4%9c%e0%a4%a8%e0%a5%80%e0%a4%a4%e0%a4%bf-%e0%a4%b5-%e0%a4%b8/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 20:24:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Paash-In Memory of Paash]]></category>
		<category><![CDATA[Shaheed Bhagat Singh]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5311</guid>
		<description><![CDATA[भगत सिंह और पाश : राजनीति व संस्कृति में नया रंग भरती शहादत &#160; कौशल किशोर / 23 मार्च शहीद भगत सिंह, सुखदेव और राजगुरु का शहादत दिवस है। इन तीन नौजवान क्रांतिकारियों को अंग्रेजों ने फांसी दी थी। इस घटना के 57 साल बाद 23 मार्च 1988 को पंजाब के प्रसिद्ध क्रांतिकारी कवि अवतार [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5311&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a title="Permanent Link to भगत सिंह और पाश : राजनीति व संस्कृति में नया रंग भरती शहादत" href="http://mediamorcha.co.in/?p=1473"><strong>भगत</strong><strong> </strong><strong>सिंह</strong><strong> </strong><strong>और</strong><strong> </strong><strong>पाश</strong><strong> : </strong><strong>राजनीति</strong><strong> </strong><strong>व</strong><strong> </strong><strong>संस्कृति</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>नया</strong><strong> </strong><strong>रंग</strong><strong> </strong><strong>भरती</strong><strong> </strong><strong>शहादत</strong></a><strong></strong></p>
<p>&nbsp;<br />
<strong>कौशल</strong><strong> </strong><strong>किशोर</strong> / 23 मार्च शहीद भगत सिंह, सुखदेव और राजगुरु का शहादत दिवस है। इन तीन नौजवान क्रांतिकारियों को अंग्रेजों ने फांसी दी थी। इस घटना के 57 साल बाद 23 मार्च 1988 को पंजाब के प्रसिद्ध क्रांतिकारी कवि अवतार सिहं पाश को आतंकवादियों ने अपनी गोलियों का निशाना बनाया। 70 वाले दशक में पंजाब में जो क्रांतिेकारी आंदोलन शुरू हुआ, उसके पक्ष में कविताएं लिखने के कारण भी पाश कई बार जेल गये थे, सरकारी जुल्म के शिकार हुए तथा वर्षों तक भूमिगत रहे।</p>
<p>यह महज संयोग है कि पंजाब की धरती से पैदा हुए तथा क्रांतिकारी भगत सिंह के शहीदी दिवस के दिन ही अर्थात 23 मार्च को पंजाबी के क्रांतिकारी कवि अवतार सिहं पाश भी शहीद होते हैं। लेकिन इन दोनों क्रांतिकारियों के उददेश्य व विचारों की एकता कोई संयोग नहीं है। यह वास्तव में भारतीय जनता की सच्ची आजादी के संघर्ष की क्रांतिकारी परंपरा का न सिर्फ सबसे बेहतरीन विकास है बल्कि राजनीति और संस्कृति की एकता का सबसे अनूठा उदाहरण भी है।<br />
भगत सिंह और उनके साथियों ने आजादी का जो सपना देखा थाए जिस संघर्ष और क्रांति का आहवान किया था, वह अधूरा ही रहा। भारतीय जनता के गौरवशाली संघर्षों और विश्व पूंजीवाद के आंतरिक संकट के परिणाम स्वरूप जो राजनीतिक आजादी 1947 में मिली, उसका लाभ केवल इस देश के पूंजीपतियोंए सामंतों और उनसे जुडे मुट्ठी भर विशेषाधिकार प्राप्त लोगों ने ही उठाया है। सातवां दशक आते.आते आजादी से मोहभंग की प्रक्रिया शुरू हो जाती है। भारत के नये शासक वर्ग के खिलाफ जन असंतोष तेज होता है जिसकी सबसे ठोस और मुखर अभिव्यक्ति चैथे राष्ट्रीय आम चुनाव और नक्सलबाडी विद्रोह में होती है। विशेष तौर से नक्सलबाडी विद्रोह ने भारतीय साहित्य को काफी गहराई तक प्रभावित किया तथा व्यक्तिवाद, निषेधवाद, परंपरावाद, अस्तित्ववाद, आधुनिकतावाद जैसी जन विरोधी प्रवृत्तियों को प्रबल चुनौती दी। विकल्प की तलाश कर रही बंग्ला, तेलुगू, हिन्दी, पंजाबी आदि भाषाओं की नयी पीढी को तो जैसे राह ही मिल गयी। पंजाबी में नये कवियों की एक पूरी पीढी सामने आयी जिसने पंजाबी कविता को नया रंग.रूप प्रदान किया। अवतारसिंह पाश ऐसे कवियों की अगली पांत में थे।पाश की पहली कविता 1967 में छपी थी। अर्थात पाश ने पंजाबी साहित्य के क्षेत्र में एक ऐसे दौर में प्रवेश किया जो दूसरी आजादी के क्रांतिकारी राजनीतिक संघर्ष का ही नहीं अपितु नये जनवादी.क्रांतिकारी सांस्कृतिक आंदोलन का भी प्रस्थान बिन्दु था। अमरजीत चंदन के संपादन में निकली भूमिगत पत्रिका ‘दस्तावेज’ के चैथे अंक में परिचय सहित पाश की कविताओं का प्रकाशन तो पंजाबी साहित्य के क्षेत्र में धमाके की तरह था। पाश की इन कविताओं की पंजाब के साहित्य.हलके में काफी चर्चा रही। उन दिनों पंजाब में क्रांतिकारी संधर्ष अपने उभार पर था। पाश का गांव तथा उनका इलाका इस संघर्ष के केन्द्र में था। इस संघर्ष की गतिविधियों ने पंजाब के साहित्यिक माहौल में नयी ऊर्जा व नया जोश भर दिया था। पाश ने इसी संघर्ष की जमीन पर कविताएं रचीं और इसके जुर्म में गिरफ्तार हुए और करीब दो वर्षों तक जेल में रहे। सत्ता के दमन का मुकाबला करते हुए जेल में ढेरों कविताएं लिखीं और जेल में रहते उनका पहला कविता संग्रह लोककथा प्रकाशित हुआ। इस संग्रह ने पाश को पंजाबी कविता में उनकी पहचान दर्ज करा दी।<br />
1972 में जेल से रिहा होने के बाद पाश ने सिआड नाम से साहित्यिक पत्रिका निकालनी शुरू की। नक्सलबाडी आंदोलन पंजाब में बिखरने लगा था। साहित्य के क्षेत्र में भी पस्ती व हताशा का दौर शुरू हो गया था। ऐसे वक्त में पाश ने आत्मसंघर्ष करते हुए पस्ती व निराशा से उबरने की कोशिश की तथा सरकारी दमन के खिलाफ व जन आंदोलनों के पक्ष में रचनाएँ की। पंजाब के लेखकों.संस्कृतिकर्मियों को एकजुट व संगठित करने का प्रयास चलाते हुए पाश ने पंजाबी साहित्य.सभ्याचार मंच का गठन किया तथा अमरजीत चंदन, हरभजन हलवारही आदि के साथ मिलकर हेमज्योति पत्रिका शुरू की। इस दौर की पाश की कविताओं में भावनात्मक आवेग की जगह विचार व कला की ज्यादा गहराई थी। चर्चित कविता युद्ध और शांति पाश ने इसी दौर में लिखी। 1974 में उनका दूसरा कविता संग्रह ‘उडडदे बाजा मगर’ छपा जिसमें उनकी 38 कविताएं संकलित हैं। पाश का तीसरा संग्रह ‘साडे समियां विच’ 1978 में प्रकाशित हुआ। इसमें अपेक्षाकृत कुछ लम्बी कविताएं भी संग्रहित हैं। उनकी मृत्यु के बाद ‘लड़ेंगे साथी’ शीर्षक से उनका चैथा संग्रह सामने आया जिसमें उनकी प्रकाशित व अप्रकाशित कविताएँ संकलित हैं।<br />
पाश की कविताओं का मूल स्वर राजनीतिक.सामाजिक बदलाव का अर्थात क्रांति और विद्रोह का है। इनकी कविताएं धारदार हैं। जहाँ एक तरफ सांमती.उत्पीडकों के प्रति जबरदस्त गुस्सा व नफरत का भाव है, वहीं अपने जन के प्रति, क्रांतिकारी वर्ग के प्रति अथाह प्यार है। नाजिम हिकमत और ब्रतोल्त बे्रख्त की तरह इनकी कविताओं में राजनीति व विचार की स्पष्टता व तीखापन है। कविता राजनीतिक नारा नहीं होती लेकिन राजनीति नारे कला व कविता में घुल.मिलकर उसे नया अर्थ प्रदान करते हैं तथा कविता के प्रभाव और पहुंच को आश्चर्यजनक रूप में बढाते हैं.. यह बात पाश की कविताओं में देखी जा सकती हैं। पाश ने कविता को नारा बनाये बिना अपने दौर के तमाम नारों को कविता में बदल दिया।<br />
पाश की कविताओं की नजर में एक तरफ शांति गांधी का जांघिया है जिसका नाड़ा चालीस करोड़ इन्सानों की फाँसी लगाने के काम आ सकता है’ और ‘शब्द जो राजाओं की घाटियों में नाचते हैं, प्रेमिका की नाभि का क्षेत्रफल मापते हैं जो मेजों पर टेनिस बाल की तरह दौडते हैं और जो मैचों की ऊसर जमीन पर उगते हैं, कविता नहीं होतें तो दूसरी तरफ ‘युद्ध हमारे बच्चों के लिए कपड़े की गेंद बनकर आएगा/ युद्ध हमारी बहनों के लिए कढाई के सुन्दर नमूने लायेगा/ युद्ध हमारी बीवियों के स्तनों में दूध बनकर उतरेगा/ युद्ध बूढी माँ के लिए नजर का चश्मा बनेगा/ युद्ध हमारे पुरखों की कब्रों पर फूल बनकर खिलेगा’ और ‘तुम्हारे इंकलाब में शामिल है संगीत और साहस के शब्द/ खेतों से खदानं तक युवा कंधों और बलिष्ठ भुजाओं से रचे हुए शब्द, बर्बर सन्नाटों को चीरते हजार कंठों से निकलकर आज भी एक साथ गूंज रहें शब्द’ हजारों कंठो से निकली हुई आवाज ही पाश की कविता में शब्दबद्ध होती है। पाश की कविताओं में इन्हीं कंठों की उष्मा है। इसीलिए पाश की कविताओं पर लगातार हमले हुए हैं। पाश को अपनी कविताओं के लिए दमित होना पडा है। बर्बर यातनाएं सहनी पडी हैं। यहाँ तक कि अपनी जान भी गवांनी पड़ी हैं। लेकिन चाहे सरकारी जेंलें हों या आतंकवादियों की बन्दूकें………. पाश ने कभी झुकना स्वीकार नहीं किया बल्कि हजारों दलित.पीड़ित शोषित कंठों से निकली आवाज को अपनी कविता में पिरोते रहेए रचते रहेए उनका गीत गाते रहे और अपने प्रिय शहीद भगत सिंह की राह पर चलते हुए शहीद हो गये।<br />
23 मार्च के दिन ही अपना खून बहाकर पाश ने राजनीति और संस्कृति के बीच खडी की जाने वाली दीवार को ढहाते हुए यह साबित कर दिया कि बेहतर जीवन मूल्यों व शोषण उत्पीड़न से मुक्त मानव समाज की रचना के संघर्ष में कवि व कलाकार भी उसी तरह का योद्धा है जिस तरह एक राजनीतिककर्मी या राजनीतिक कार्यकर्तां। राजनीति और संस्कृति को एकरूप करते हुए पाश ने यह प्रमाणित कर दिया कि अपनी विशिष्टता के बावजूद मानव समाज के संघर्ष में राजनीति और संस्कृति को अलगाया नहीं जा सकता बल्कि इनकी सक्रिय व जन पक्षधर भूमिका संघर्ष को न सिर्फ नया आवेग प्रदान करती है बल्कि उसे बहुआयामी भी बनाती है।<br />
भगत सिंह मूलत एक राजनीतिक कार्यकर्ता थे। राजनीति उनका मुख्य क्षेत्र था। लेकिन उन्होंने तमाम सामाजिक.सांस्कृतिक साहित्यिक सवालों पर भी अपनी सटीक टिप्पणी पेश की थी। अपने दौर में ब्रिटिश साम्राज्यवादियों, देशी विदेशी प्रतिक्रियावादी शाक्तियों व विचारों, धार्मिक कठमुल्लावादीए सांप्रदायिकता, अस्पृश्यता, जातिवाद जैसे मानव विरोधी मूल्यों के खिलाफ संघर्ष करते हुए भगत सिंह ने जनवादी.समाजवादी विचारों को प्रतिष्ठित किया। पाश की कविता, विचारधारा, पत्रकारिता व सांस्कृतिक सक्रियता से साफ पता चलता है कि उनकी राजनीतिक समझ बहुत स्पष्ट थी।<br />
यही भगत सिंह और पाश की समानता है। भले ही इनकी शहादत के बीच 57 वर्षों का अंतर है। ये दोनों क्रांतिकारी योद्धा राजनीति और संस्कृति की दुनिया को बहुत गहरे प्रभावित करते है साथ ही ये राजनीति और संस्कृति की एकता, पंजाब की धर्मनिरपेक्ष, जनवादी व क्रांतिकारी परंपरा के उत्कृष्ट वाहक हैं तथा अपनी शहादत से ये राजनीति और संस्कृति की एकता में नया रंग भरते हैं।</p>
<p>एफ-3144, राजाजीपुरम, लखनऊ-226017<br />
मो- 09807519227, 08400208031<br />
ई मेल: kaushalsil.2008@gmail.com</p>
<p>http://mediamorcha.co.in/?p=1473</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5311/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5311/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5311/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5311/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5311/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5311/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5311/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5311/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5311/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5311/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5311/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5311/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5311/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5311/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5311&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%ad%e0%a4%97%e0%a4%a4-%e0%a4%b8%e0%a4%bf%e0%a4%82%e0%a4%b9-%e0%a4%94%e0%a4%b0-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%b0%e0%a4%be%e0%a4%9c%e0%a4%a8%e0%a5%80%e0%a4%a4%e0%a4%bf-%e0%a4%b5-%e0%a4%b8/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>विरासत: &#8221; जनकवि पाश एवम शहीद भगत सिंह का दर्शन &#8221;</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%b5%e0%a4%bf%e0%a4%b0%e0%a4%be%e0%a4%b8%e0%a4%a4-%e0%a4%9c%e0%a4%a8%e0%a4%95%e0%a4%b5%e0%a4%bf-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%8f%e0%a4%b5%e0%a4%ae-%e0%a4%b6%e0%a4%b9%e0%a5%80%e0%a4%a6/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%b5%e0%a4%bf%e0%a4%b0%e0%a4%be%e0%a4%b8%e0%a4%a4-%e0%a4%9c%e0%a4%a8%e0%a4%95%e0%a4%b5%e0%a4%bf-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%8f%e0%a4%b5%e0%a4%ae-%e0%a4%b6%e0%a4%b9%e0%a5%80%e0%a4%a6/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 20:22:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Paash-In Memory of Paash]]></category>
		<category><![CDATA[Shaheed Bhagat Singh]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5309</guid>
		<description><![CDATA[विरासत: &#8221; जनकवि पाश एवम शहीद भगत सिंह का दर्शन &#8221; &#160; &#160; मैं रोने वाला नहीं कवि  हूँ                  किस  तरह चुप रह सकता हूँ मैं कब मुकरता हूँ कि मैं क़त्ल करता  नहीं करता                 मैं कातिल हूँ उनका जो इंसानियत का [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5309&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong><a href="http://jalesmeerut.blogspot.com/2011/03/blog-post_21.html">विरासत: &#8221; जनकवि पाश एवम शहीद भगत सिंह का दर्शन &#8221;</a> </strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>रोने</strong><strong> </strong><strong>वाला</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>कवि</strong><strong>  </strong><strong>हूँ</strong><strong>  </strong><br />
<strong>               </strong><strong>किस</strong><strong>  </strong><strong>तरह</strong><strong> </strong><strong>चुप</strong><strong> </strong><strong>रह</strong><strong> </strong><strong>सकता</strong><strong> </strong><strong>हूँ</strong></p>
<p><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>कब</strong><strong> </strong><strong>मुकरता</strong><strong> </strong><strong>हूँ</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>क़त्ल</strong><strong> </strong><strong>करता</strong><strong>  </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>करता</strong><strong> </strong><br />
<strong>               </strong><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>कातिल</strong><strong> </strong><strong>हूँ</strong><strong> </strong><strong>उनका</strong><strong> </strong><strong>जो</strong><strong> </strong><strong>इंसानियत</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>कत्ल</strong><strong> </strong><strong>करते</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong></p>
<p><strong>हक़</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>क़त्ल</strong><strong> </strong><strong>करते</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong> </strong><strong>, </strong><strong>सच</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>क़त्ल</strong><strong> </strong><strong>करते</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong></p>
<p>                      जिंदगी भर   इन्सानियत    के कातिलो के विरुद्ध लड़ाई लड़ने वाले पंजाबी के जनकवि अवतार सिंह &#8216;पाश &#8216;को ३७ साल की उम्र में ही  २३ मार्च १९८८ को धर्मांध दहशतों गर्दों ने गोलियां बरसाकर  मार  दिया  था | शहीदे-आज़म भगत सिंह ने २३ मार्च १९३१ को फांसी चढ़कर  इन्कलाब की  जिस लौ को जलाया  जनकवि अवतार सिंह &#8216;पाश&#8217; उसे मशाल बनाकर जिये | उनका जन्म  ९ सितम्बर १९५० को ग्राम तलवंडी सलेम जिला जालंधर (पंजाब) में हुआ था | उन्होंने पहली कविता १५ वर्ष  की आयु में लिखी | वे १९६७ में भारतीय कम्युनिस्ट पार्टी और १९६९ में नक्सलवादी आन्दोलन से जुड़े | १९८५ में वे अमेरिका चले गए वहाँ एंटी -४७(१९८६-८८) का संपादन करते हुए खालिस्तानी आन्दोलन के विरुद्ध सशक्त प्रचार किया |</p>
<p> अवतार सिंह &#8216;पाश&#8217; द्वारा लिखित कुल १२५ कविताये उपलब्ध है | जो उनके चार कविता संग्रहों लौहकथा (१९७०), उडडदे  बजान  मगर (१९७४), साडे समियां विच (१९७८), लडांगे साथी(१९८८)  में संगृहीत हैं  |</p>
<p>              पंजाबी भाषा  के कवि &#8216;पाश&#8217; को उनकी म्रत्यु के बाद अन्य भाषा भाषियों ने भी बखूबी पहचाना| &#8216;पाश&#8217; की कविता की धार निराला, नागार्जुन और गोरख पाण्डेय की याद ताज़ा कर देती है | &#8216;पाश&#8217; एक ऐसा जन कवि था जिसने केवल शब्दों का बडबोलापन ही नहीं दिखाया बल्कि व्यवस्था के खिलाफ लगातार लड़ाई भी लड़ी | वे कई बार जेल गए और पुलिस की यातना सही | उनका कहना था -</p>
<p><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>झूठ</strong><strong>  </strong><strong>मूठ</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>कुछ</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>चाहते</strong></p>
<p><strong>और</strong><strong> </strong><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>सब</strong><strong> </strong><strong>कुछ</strong><strong> </strong><strong>सचमुच</strong><strong> </strong><strong>देखना</strong><strong> </strong><strong>चाहते</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>जिन्दगी</strong><strong>, </strong><strong>समाजवाद</strong><strong> </strong><strong>या</strong><strong> </strong><strong>कुछ</strong><strong> </strong><strong>ओर</strong><strong> |</strong></p>
<p><strong>             </strong>   &#8217;पाश&#8217; ने १९६७ में जब कविता लिखना शुरू किया तो देश में नक्सलवादी आन्दोलन की व्यापक गूँज थी | &#8216;पाश&#8217; मार्क्स-लेनिन-माओ की विचारधारा  को अच्छी तरह समझ कर राजनीति  के उस हिस्से से जुड़े जो व्यक्तिगत हत्याओं में नहीं वरन जनांदोलन चलने में विशवास रखता था | &#8216;पाश&#8217; की कविता किसानों, खेत मजदूरों,चरवाहों को लेकर लिखी गयी है | उनकी नजर में यही भारत है | &#8216; भारत &#8216; शीर्षक कविता में वे कहते हैं -</p>
<p><strong>जब</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>कोई</strong><strong> </strong><strong>समूचे</strong><strong> </strong><strong>भारत</strong><strong> </strong><strong>की</strong></p>
<p><strong>&#8216;</strong><strong>राष्टीय</strong><strong> </strong><strong>एकता</strong><strong>&#8216; </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>बात</strong><strong> </strong><strong>करता</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>मेरा</strong><strong> </strong><strong>दिल</strong><strong> </strong><strong>चाहता</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> -</strong></p>
<p><strong>उसकी</strong><strong> </strong><strong>टोपी</strong><strong> </strong><strong>हवा</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>उछाल</strong><strong> </strong><strong>दूँ</strong></p>
<p><strong>                  </strong></p>
<p><strong>उसे</strong><strong> </strong><strong>बताऊँ</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>भारत</strong><strong>  </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>अर्थ</strong></p>
<p><strong>किसी</strong><strong> </strong><strong>दुष्यंत</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>सम्बन्धित</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong></p>
<p><strong>वरन</strong><strong>  </strong><strong>खेतों</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>दायर</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong>  </strong><strong>जहाँ</strong><strong> </strong><strong>अन्न</strong><strong> </strong><strong>उगता</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>जहाँ</strong><strong> </strong><strong>सेंध</strong><strong> </strong><strong>लगाती</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> |</strong></p>
<p>&#8216;सच&#8217; शीर्षक कविता में वे कहते हैं -</p>
<p><strong>आपके</strong><strong> </strong><strong>मानने</strong><strong> </strong><strong>या</strong><strong> </strong><strong>न</strong><strong> </strong><strong>मानने</strong><strong> </strong><strong>से</strong></p>
<p><strong>सच</strong><strong> </strong><strong>को</strong><strong>  </strong><strong>कोई</strong><strong> </strong><strong>फरक</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>पड़ता</strong></p>
<p><strong>कल</strong><strong> </strong><strong>जब</strong><strong> </strong><strong>यह</strong><strong> </strong><strong>युग</strong><strong> </strong><strong>लाल</strong><strong> </strong><strong>किले</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>परिणाम</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>ताज</strong><strong> </strong><strong>पहने</strong></p>
<p><strong>समय</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>सलामी</strong><strong> </strong><strong>लेगा</strong></p>
<p><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>आपको</strong><strong> </strong><strong>सच</strong><strong>  </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>असली</strong><strong> </strong><strong>अर्थ</strong><strong>  </strong><strong>समझ</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>आ</strong></p>
<p><strong>जायेंगें</strong><strong> |</strong></p>
<p>                   सब लोगों के लिए देश भक्ति के मायने अलग अलग होते हैं कुछ  के लिए राजसत्ता का गुणगान, कुछ के लिए अतीत का गौरवगान तथा कुछ के लिए देश का नक्शा, संविधान | जनकवि &#8216;पाश&#8217; के लिए देशभक्ति अपने देश  की  जनता कि मोहब्बत  में, उसके दुःखदर्द में बसती है |तभी तो वे कहते हैं -</p>
<p><strong>मुझे</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>द्रोही</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>कहा</strong><strong> </strong><strong>जा</strong><strong> </strong><strong>सकता</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>लेकिन</strong><strong> </strong><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>सच</strong><strong> </strong><strong>कहता</strong><strong> </strong><strong>हूँ</strong><strong> </strong><strong>यह</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>अभी</strong><strong> </strong><strong>मेरा</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>यहाँ</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>जवानों</strong><strong> </strong><strong>या</strong><strong> </strong><strong>किसानों</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>यह</strong><strong> </strong><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>केवल</strong><strong> </strong><strong>कुछ</strong><strong> </strong><strong>&#8216;</strong><strong>आदमियों</strong><strong>&#8216;  </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>ओर</strong><strong> </strong><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>अभी</strong><strong> </strong><strong>आदमी</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong> </strong><strong>,</strong><strong>बड़े</strong><strong> </strong><strong>निरीह</strong><strong> </strong><strong>पशु</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong> |</strong></p>
<p><strong>हमारे</strong><strong> </strong><strong>जिस्म</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>जोंकों</strong><strong> </strong><strong>ने</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>पालतू</strong><strong> </strong><strong>मगरमच्छों</strong><strong> </strong><strong>ने</strong><strong> </strong><strong>दांत</strong><strong> </strong><strong>गड़ाएं</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong></p>
<p><strong>उठो</strong><strong>,</strong></p>
<p><strong>अपने</strong><strong> </strong><strong>घरों</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>धुओं</strong><strong> </strong><strong>उठो</strong><strong> |</strong></p>
<p><strong>उठो</strong><strong> </strong><strong>काम</strong><strong> </strong><strong>करने</strong><strong> </strong><strong>वाले</strong><strong> </strong><strong>मजदूरों</strong><strong> </strong><strong>उठो</strong><strong> </strong><strong>|</strong></p>
<p><strong>खेमो</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>लाल</strong><strong> </strong><strong>झंडे</strong><strong> </strong><strong>लगाकर</strong><strong> </strong><strong>बैठने</strong><strong>  </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>कुछ</strong><strong> </strong><strong>न</strong><strong> </strong><strong>होगा</strong></p>
<p><strong>इन्हें</strong><strong> </strong><strong>अपने</strong><strong> </strong><strong>रक्त</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong>  </strong><strong>रंगत</strong><strong> </strong><strong>दो</strong><strong> </strong><strong>|</strong></p>
<p>                        &#8217;पाश&#8217; ने वतन के मेहनतकशों को आवाज दी कि वे देश को सही मायने में अपना देश बनाने के लिए व्यवस्था परिवर्तन के लिए उठ खड़े  हों | ऐसी  हर आवाज को व्यवस्था के पोषकों ने सदा देश कि सुरकशा  के लिए खतरा बताया है | &#8216;पाश ने इसी सुरक्षा को अपनी सुरक्षा के लिए खतरा बताते हुए कहा -</p>
<p><strong>यदि</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>सुरक्षा</strong><strong> </strong><strong>यही</strong><strong> </strong><strong>होती</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>बिना</strong><strong> </strong><strong>जमीर</strong><strong> </strong><strong>होना</strong><strong> </strong><strong>जिंदगी</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>लिए</strong><strong> </strong><strong>शर्त</strong><strong> </strong><strong>बन</strong><strong> </strong><strong>जाए</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>आँख</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>पुतली</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>हाँ</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>सिवाय</strong><strong> </strong><strong>कोई</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>शब्द</strong><strong> </strong><strong>अश्लील</strong><strong> </strong><strong>हो</strong><strong> </strong></p>
<p><strong>ओर</strong><strong> </strong><strong>मन</strong><strong> </strong><strong>बदकार</strong><strong> </strong><strong>पलों</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>सामने</strong><strong> </strong><strong>दंडवत</strong><strong> </strong><strong>झुका</strong><strong> </strong><strong>रह</strong><strong> </strong><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>हमें</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>सुरक्षा</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>खतरा</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>| </strong></p>
<p><strong>  </strong></p>
<p>  आगे वे कहते हैं -</p>
<p> <strong>अगर</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>सुरक्षा</strong><strong> </strong><strong>ऐसी</strong><strong> </strong><strong>होती</strong><strong> </strong><strong>कि</strong></p>
<p><strong> </strong><strong>हर</strong><strong> </strong><strong>हड़ताल</strong><strong> </strong><strong>को</strong><strong> </strong><strong>कुचल</strong><strong> </strong><strong>कर</strong><strong> </strong><strong>अमन</strong><strong> </strong><strong>को</strong><strong> </strong><strong>रंग</strong><strong> </strong><strong>चढ़ेगा</strong><strong>   </strong></p>
<p><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>वीरता</strong><strong> </strong><strong>बस</strong><strong> </strong><strong>सरहदों</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>मरकर</strong><strong> </strong><strong>परवान</strong><strong> </strong><strong>चढ़ेगी</strong><strong>  </strong></p>
<p><strong> </strong><strong>कला</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>फूल</strong><strong> </strong><strong>बस</strong><strong> </strong><strong>राजा</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>खिड़की</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>ही</strong><strong> </strong><strong>खिलेगा</strong></p>
<p><strong> </strong><strong>अक्ल</strong><strong>, </strong><strong>हुकुम</strong><strong>   </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>कुँए</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>रहट</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>तरह</strong><strong> </strong><strong>ही</strong><strong> </strong><strong>धरती</strong><strong> </strong><strong>सींचेगी</strong><strong>,</strong></p>
<p><strong>  </strong><strong>मेहनत</strong><strong> </strong><strong>राज</strong><strong> </strong><strong>महलों</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>दर</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>बुहारी</strong><strong> </strong><strong>ही</strong><strong> </strong><strong>बनेगी</strong><strong> </strong></p>
<p><strong>  </strong><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>हमें</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>सुरक्षा</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>खतरा</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> |</strong></p>
<p><strong>                 </strong></p>
<p>आपातकाल घोषित कर देश को ऐसी सुरक्षा देने वाली श्रीमती इंदिरा  गाँधी के खिलाफ उनका गुस्सा उनके देहांत के बाद भी ठंडा नहीं हुआ बल्कि राष्ट्र  को शोकग्रस्त देखकर ओर उबाल खा गया | उन्होंने &#8216; बेदखली के लिए विनय पत्र &#8216; कविता में जो कहा श्रीमती गाँधी कि हत्या के शोकपूर्ण माहौल में उसे सुनकर लोग अवाक् रह गये |</p>
<p><strong>मैंने</strong><strong> </strong><strong>उम्र</strong><strong> </strong><strong>भर</strong><strong> </strong><strong>उसके</strong><strong> </strong><strong>खिलाफ़</strong><strong> </strong><strong>सोचा</strong><strong> </strong><strong>और</strong><strong> </strong><strong>लिखा</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>अगर</strong><strong> </strong><strong>उसके</strong><strong> </strong><strong>शोक</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>सारा</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>शामिल</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>इस</strong><strong> </strong><strong>देश</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>मेरा</strong><strong> </strong><strong>नाम</strong><strong> </strong><strong>काट</strong><strong> </strong><strong>दें</strong><strong> |</strong></p>
<p>सन ८४ के सिख विरोधी दंगों में उन्होंने बेख़ौफ़ होकर कहा - </p>
<p><strong>मैंने</strong><strong> </strong><strong>हमेशा</strong><strong> </strong><strong>ही</strong><strong> </strong><strong>उसे</strong><strong> </strong><strong>क़त्ल</strong><strong> </strong><strong>किया</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>हर</strong><strong> </strong><strong>परिचित</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>छाती</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>ढूँढकर</strong></p>
<p><strong>अगर</strong><strong> </strong><strong>उसके</strong><strong> </strong><strong>कातिलों</strong><strong> </strong><strong>को</strong><strong> </strong><strong>सड़कों</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>इस</strong><strong> </strong><strong>तरह</strong><strong> </strong><strong>देखा जाना</strong><strong>  </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>|</strong></p>
<p><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>मुझे</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>मिले</strong><strong> </strong><strong>इसकी</strong><strong> </strong><strong>सजा</strong><strong> |</strong></p>
<p><strong>              &#8217;</strong>पाश&#8217; की  मानसिक व्यथा उस समय और बढ गयी जब श्रीमती गाँधी के बाद भी  वंश वाद की परंपरा जारी ही रहती है | आवेश की हालत में बेदखली का यह लावा इस तरह फूट पड़ता है -</p>
<p><strong>इसका</strong><strong> </strong><strong>जो</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>नाम</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>गुंडों</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>सल्तनत</strong><strong> </strong><strong>का</strong></p>
<p><strong>मैं</strong><strong>  </strong><strong>इसका</strong><strong> </strong><strong>नागरिक</strong><strong> </strong><strong>होने</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>थूकता</strong><strong>   </strong><strong>हूँ</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>उस</strong><strong> </strong><strong>पायलट</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>धूर्त</strong><strong> </strong><strong>आँखों</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>चुभता</strong><strong> </strong><strong>भारत</strong><strong> </strong><strong>हूँ</strong></p>
<p><strong>हाँ</strong><strong> </strong><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>भारत</strong><strong> </strong><strong>हूँ</strong><strong> </strong><strong>चुभता</strong><strong> </strong><strong>हुआ</strong><strong> </strong><strong>उसकी</strong><strong> </strong><strong>आँखों</strong><strong> </strong><strong>में</strong></p>
<p><strong>अगर</strong><strong> </strong><strong>उसका</strong><strong> </strong><strong>अपना</strong><strong> </strong><strong>कोई</strong><strong> </strong><strong>खानदानी</strong><strong> </strong><strong>भारत</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>मेरा</strong><strong> </strong><strong>नाम</strong><strong> </strong><strong>उससे</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>अभी</strong><strong> </strong><strong>काट</strong><strong> </strong><strong>दें</strong><strong> |</strong></p>
<p><strong>                      </strong></p>
<p>                    बगावत की ऐसी आवाज शायद ही किसी कवि ने बुलंद की हो | &#8216;पाश&#8217; के तेवर तानाशाही निजाम के साथ-साथ धर्मांध दहशतगर्दों के खिलाफ भी उसी हौसलें से लोहा लेते रहे | उन्होंने धर्मगुरुओं को चुनौती देते हुए कहा -</p>
<p><strong>किसी</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>धर्म</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>कोई</strong><strong> </strong><strong>ग्रन्थ</strong></p>
<p><strong>मेरे</strong><strong> </strong><strong>जख्मी</strong><strong> </strong><strong>होठों</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>चुप</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>अधिक</strong><strong> </strong><strong>पवित्र</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> |</strong></p>
<p><strong>                </strong></p>
<p>              जख्मी होठों की यह चुप्पी ढिठाई या कुफ्र नहीं है धर्मांध  लोगों के पास वह समझ ही कहाँ होती है कवि &#8216;पाश&#8217; उनसे कुछ बात कर सकते तभी तो वह कहते है -</p>
<p><strong>तुझसे</strong><strong> </strong><strong>दिल</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>सच</strong><strong> </strong><strong>कहना</strong><strong> </strong><strong>दिल</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>बेअदबी</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>सच</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>बेअदबी</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>तुझसे</strong><strong> </strong><strong>गिला</strong><strong> </strong><strong>करना</strong><strong>  </strong><strong>इसकी</strong><strong> </strong><strong>हेठी</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>जा</strong><strong> </strong><strong>तू</strong><strong> </strong><strong>शिकायत</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>काबिल</strong><strong> </strong><strong>होकर</strong><strong> </strong><strong>आ</strong></p>
<p><strong>अभी</strong><strong> </strong><strong>तो</strong><strong> </strong><strong>मेरी</strong><strong> </strong><strong>हर</strong><strong> </strong><strong>शिकायत</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>तेरा</strong><strong> </strong><strong>कद</strong><strong> </strong><strong>बहुत</strong><strong> </strong><strong>छोटा</strong><strong> </strong><strong>है</strong></p>
<p><strong>          </strong></p>
<p>            &#8217; धर्म दीक्षा के लिए विनय पत्र &#8216; कविता में &#8216;पाश&#8217; ने भिंडरवाले की फासिस्ट विचारधारा पर आधारित खालिस्तानी आन्दोलन के अमानवीय पक्ष को एक माँ की गुहार के माध्यम से उभरा है धर्म गुरु से माँ अपने बेटे की दीक्षा व रक्षा चाहती है क्योंकि <strong>&#8216;</strong><strong>आदमी</strong><strong> </strong><strong>बेचारा</strong><strong> </strong><strong>सर</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>रहा</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong>&#8216;</strong> क्योंकि धर्मगुरु कि हुंकार  ने &#8216;<strong>अच्छे</strong><strong> </strong><strong>खासे</strong><strong> </strong><strong>परिवारों</strong><strong> </strong><strong>को</strong><strong> </strong><strong>बाड़े</strong> &#8217; में बदल दिया है |</p>
<p>         &#8216;पाश&#8217; की मशहूर कविताओं में कामरेड से बातचीत; लोहा, हाथ, कुँए, तूफान कभी मात  नहीं खाते, युध्द और शांति, तीसरा महायुध्द तथा सबसे खतरनाक प्रमुख हैं | अपनी अंतिम तथा संभवत: अपूर्ण कविता <strong>&#8216;</strong><strong>सबसे</strong><strong> </strong><strong>खतरनाक</strong><strong>&#8216;</strong> में वे कहते हैं -</p>
<p><strong>मेहनत</strong><strong>  </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>लूट</strong><strong> </strong><strong>सबसे</strong><strong> </strong><strong>खतरनाक</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>होती</strong></p>
<p><strong>पुलिस</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>मार</strong><strong> </strong><strong>सबसे</strong><strong> </strong><strong>खतरनाक</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>होती</strong></p>
<p><strong>गद्दारी</strong><strong> </strong><strong>लोभ</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>मुठ्ठी</strong><strong> </strong><strong>सबसे</strong><strong> </strong><strong>खतरनाक</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>होती</strong></p>
<p><strong>सबसे</strong><strong> </strong><strong>खतरनाक</strong><strong> </strong><strong>होता</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>मुर्दा</strong><strong> </strong><strong>शांति</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>मर</strong><strong> </strong><strong>जाना</strong></p>
<p><strong>न</strong><strong> </strong><strong>होना</strong><strong> </strong><strong>तड़प</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>सब</strong><strong> </strong><strong>सहन</strong><strong> </strong><strong>कर</strong><strong> </strong><strong>जाना</strong></p>
<p><strong>घर</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>निकलना</strong><strong> </strong><strong>काम</strong><strong> </strong><strong>पर</strong></p>
<p><strong>और</strong><strong> </strong><strong>काम</strong><strong> </strong><strong>से</strong><strong> </strong><strong>लौटकर</strong><strong> </strong><strong>घर</strong><strong> </strong><strong>जाना</strong></p>
<p><strong>         </strong></p>
<p><strong>सबसे</strong><strong> </strong><strong>खतरनाक</strong><strong> </strong><strong>होता</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>हमारे</strong><strong> </strong><strong>सपनों</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>मर</strong><strong> </strong><strong>जाना</strong><strong> </strong><strong>| </strong></p>
<p><strong>                    </strong></p>
<p>              क्या शहीद अवतार सिंह &#8216;पाश&#8217; और भगत सिंह के सपने मर जायेंगें ? क्या हम धर्मांध और स्वेछाचारी सत्ताधीशों के आगे झुक जायेंगें ? बलिदान दिवस २३ मार्च को शहीद भगत सिंह को याद करते हुए उनके उन शब्दों का ध्यान करें जो उन्होंने ग़दर पार्टी के आन्दोलन के सम्बन्ध में आजीवन कारावास की सजा प्राप्त लाला राम सरन दास  की काव्य पुस्तक &#8216;ड्रीमलैंड&#8217; की भूमिका में लिखा था -</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>    <strong>&#8216; </strong><strong>प्राय</strong><strong>: </strong><strong>सभी</strong><strong> </strong><strong>राष्ट्रवादी</strong><strong> </strong><strong>धर्मों</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>तालमेल</strong><strong> </strong><strong>बैठाने</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>प्रयास</strong><strong> </strong><strong>करते</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong> </strong><strong>| </strong><strong>प्रश्न</strong><strong> </strong><strong>को</strong><strong> </strong><strong>सुलझाने</strong><strong> </strong><strong>का</strong><strong> </strong><strong>यह</strong><strong> </strong><strong>तरीका</strong><strong> </strong><strong>लम्बा</strong><strong> </strong><strong>और</strong><strong> </strong><strong>गोलमोल</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>और</strong><strong> </strong><strong>जहाँ</strong><strong> </strong><strong>तक</strong><strong> </strong><strong>मेरा</strong><strong> </strong><strong>सवाल</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>मैं</strong><strong> </strong><strong>इसे</strong><strong> </strong><strong>कार्ल</strong><strong> </strong><strong>मार्क्स</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>एक</strong><strong> </strong><strong>वाक्य</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>यह</strong><strong> </strong><strong>कह</strong><strong> </strong><strong>कर</strong><strong> </strong><strong>रद्द</strong><strong> </strong><strong>कर</strong><strong> </strong><strong>दूंगा</strong><strong> </strong><strong>कि</strong><strong> </strong><strong>धर्म</strong><strong>   </strong><strong>जनता</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>लिए</strong><strong> </strong><strong>अफीम</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>इसे</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>उन्होंने</strong><strong> </strong><strong>आगे</strong><strong> </strong><strong>लिखा</strong><strong> </strong><strong>है</strong><strong> </strong><strong>&#8216; </strong><strong>भविष्य</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>समाज</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>अर्थात</strong><strong> </strong><strong>कमुनिस्ट</strong><strong> </strong><strong>समाज</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>,</strong><strong>जिसका</strong><strong> </strong><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>निर्माण</strong><strong> </strong><strong>करना</strong><strong> </strong><strong>चाहते</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong>, </strong><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>धर्मार्थ</strong><strong> </strong><strong>संस्थाएँ</strong><strong> </strong><strong>इस्थापित</strong><strong> </strong><strong>करने</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>जा</strong><strong> </strong><strong>रहे</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong> </strong><strong>बल्कि</strong><strong> </strong><strong>उस</strong><strong> </strong><strong>समाज</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>न</strong><strong> </strong><strong>गरीब</strong><strong> </strong><strong>रहेंगें</strong><strong> </strong><strong>न</strong><strong> </strong><strong>जरूरतमंद</strong><strong>, </strong><strong>न</strong><strong> </strong><strong>दान</strong><strong> </strong><strong>देने</strong><strong> </strong><strong>वाले</strong><strong> </strong><strong>न</strong><strong> </strong><strong>दान</strong><strong> </strong><strong>लेने</strong><strong> </strong><strong>वाले</strong><strong> </strong><strong>| &#8216;</strong></p>
<p><strong>               </strong></p>
<p>              नौजवान भारत सभा के घोषणापत्र में भी शहीद भगत सिंह  ने लिखा है कि <strong>&#8216; </strong><strong>धार्मिक</strong><strong> </strong><strong>अन्धविश्वास</strong><strong> </strong><strong>और</strong><strong> </strong><strong>कट्टरपन</strong><strong> </strong><strong>हमारी</strong><strong> </strong><strong>प्रगति</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>बहुत</strong><strong> </strong><strong>बड़े</strong><strong> </strong><strong>बाधक</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong> </strong><strong>वे</strong><strong> </strong><strong>हमारे</strong><strong> </strong><strong>रस्ते</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>रोड़े</strong><strong> </strong><strong>साबित</strong><strong> </strong><strong>हुए</strong><strong> </strong><strong>हैं</strong><strong> </strong><strong>हमें</strong><strong> </strong><strong>उनसे</strong><strong> </strong><strong>हर</strong><strong> </strong><strong>हालत</strong><strong> </strong><strong>में</strong><strong> </strong><strong>छुटकारा</strong><strong> </strong><strong>पा</strong><strong> </strong><strong>लेना</strong><strong> </strong><strong>चाहिए</strong><strong> </strong><strong>जो</strong><strong> </strong><strong>चीजें</strong><strong>  </strong><strong>आजाद</strong><strong> </strong><strong>विचारों</strong><strong> </strong><strong>को</strong><strong> </strong><strong>बर्दाश्त</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>कर</strong><strong> </strong><strong>सकती</strong><strong> </strong><strong>उन्हें</strong><strong> </strong><strong>समाप्त</strong><strong> </strong><strong>हो</strong><strong> </strong><strong>जाना</strong><strong> </strong><strong>चाहिये</strong><strong> </strong><strong>| &#8216;</strong></p>
<p><strong>                </strong></p>
<p>               भगत सिंह के इन विचारों को आज रेखांकित कि जरूरत इसलिए अनुभव रही है क्योंकि वर्तमान हालत ऐसे हैं  जिनमें हमें यह तय करना है कि हम क्रन्तिकारी भगत सिंह के रास्ते को  चुने या धर्मांध भिंडरावाले और नाथूराम गोडसे के रास्ते को | धर्मान्धता के रास्ते  पर चल कर अवतार सिंह &#8216;पाश&#8217; जैसे जन कवि तथा महात्मा गाँधी जैसे मानवतावादी कि बलि चढ़ाई गयी जबकि भगत सिंह के रास्ते पर चल कर हम उस जंग में शामिल हो सकते हैं जिसकी ओर पंजाब के गवर्नर को लिखे अपने पत्र में लिखा था कि &#8211; &#8216; हम यह कहना चाहते हैं कि युद्ध छिड़ा हुआ है और यह  युद्ध तब तक चलता रहेगा जब तक कि शक्तिशाली व्यक्ति भारतीय जनता और श्रमिकों की आय के साधनों पर अपना एकाधिकार जमाये रखेंगें | चाहे ऐसे व्यक्ति अंग्रेज  पूंजीपति, शासक या विशुद्ध भारतीय ही हों | उनहोंने आपस में मिलकर एक लूट जारी रखी है| यदि शुद्ध भारतीय पूंजीपतियों के द्वारा ही निर्धनों का खून चूसा जा  रहा हो तब भी इस स्थिति   में कोई अंतर नहीं पड़ता &#8212;&#8212;&#8211; इस बात की हमें चिंता नहीं है कि एक बार फिर युवकों को धोखा दिया गया है और इस बात का भी भय नहीं है की हमारे नेता पथ भ्रष्ट हो गयें हैं | हो सकता है की यह युध्द भिन्न-भिन्न दशाओं में भिन्न-भिन्न स्वरूप ग्रहण करे | कभी यह युध्द प्रकट रूप ले ले  कभी गुप्त दशा में चलता रहे | कभी भयानक रूप धारण करे, कभी किसान के स्तर पर जारी रहे | परन्तु यह युध्द जारी रहेगा | यह उस समय तक समाप्त नहीं होगा जब तक की समाज का वर्तमान ढांचा समाप्त नहीं हो जाता | &#8216; शहीद भगत सिंह ने जिस जंग की घोषणा की थी वह आज भी जारी है | क्योंकि अभी मनुष्य द्वारा मनुष्य का शोषण समाप्त नहीं हुआ है |अवतार सिंह &#8216;पाश&#8217; इस जंग में शहीद हुए | आओ हम उनके पथ पर चलें -</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>लड़ेंगें</strong><strong> </strong><strong>साथी</strong><strong> </strong><strong>उदास</strong><strong> </strong><strong>मौसम</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>लिए</strong></p>
<p><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>लड़ेंगें</strong><strong> </strong><strong>साथी</strong><strong> </strong><strong>गुलाम</strong><strong> </strong><strong>इच्छाओं</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>लिए</strong></p>
<p><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>चुनेंगें</strong><strong> </strong><strong>साथी</strong><strong> </strong><strong>जिंदगी</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>टुकड़े</strong></p>
<p><strong>क़त्ल</strong><strong> </strong><strong>हुए</strong><strong> </strong><strong>जज्बात</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>कसम</strong><strong> </strong><strong>खा</strong><strong> </strong><strong>कर</strong></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>बुझी</strong><strong> </strong><strong>हुई</strong><strong> </strong><strong>नज़रों</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>कसम</strong><strong> </strong><strong>खा</strong><strong> </strong><strong>कर</strong></p>
<p><strong>हाथों</strong><strong> </strong><strong>पर</strong><strong> </strong><strong>पड़ी</strong><strong> </strong><strong>गांठों</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>कसम</strong><strong> </strong><strong>खा</strong><strong> </strong><strong>कर</strong></p>
<p><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>लड़ेंगें</strong><strong> </strong><strong>साथी</strong><strong> | </strong></p>
<p><strong> </strong><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>लड़ेंगें</strong><strong> </strong><br />
<strong>कि</strong><strong> </strong><strong>लड़ने</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>बगैर</strong><strong> </strong><strong>कुछ</strong><strong> </strong><strong>भी</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong><strong>मिलता</strong></p>
<p><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>लड़ेंगें</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>अब</strong><strong> </strong><strong>तक</strong><strong> </strong><strong>लड़े</strong><strong> </strong><strong>क्यों</strong><strong> </strong><strong>नहीं</strong><strong> </strong></p>
<p><strong>हम</strong><strong> </strong><strong>लड़ेंगें</strong><strong> </strong><strong>अपनी</strong><strong> </strong><strong>सजा</strong><strong> </strong><strong>कबूलने</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>लिए</strong><strong> </strong></p>
<p><strong>लड़ते</strong><strong> </strong><strong>हुए</strong><strong> </strong><strong>मर</strong><strong> </strong><strong>जाने</strong><strong> </strong><strong>वालों</strong><strong> </strong><strong>की</strong><strong> </strong><strong>याद</strong><strong>    </strong><br />
<strong>जिन्दा</strong><strong> </strong><strong>रखने</strong><strong> </strong><strong>के</strong><strong> </strong><strong>लिए</strong><strong> </strong><br />
<strong>हम</strong><strong> </strong><strong>लड़ेंगें</strong><strong>  </strong><strong>साथी</strong><strong> </strong><strong>|    </strong>                                                    </p>
<p>&nbsp;</p>
<p><strong>                       </strong><strong>अमरनाथ</strong><strong> &#8216;</strong><strong>मधुर</strong><strong>&#8216; </strong></p>
<p><strong>                      </strong><strong>मो</strong><strong>. </strong><strong>न</strong><strong> .9457266975</strong></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5309/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5309/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5309/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5309/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5309/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5309/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5309/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5309/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5309/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5309/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5309/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5309/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5309/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5309/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5309&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/%e0%a4%b5%e0%a4%bf%e0%a4%b0%e0%a4%be%e0%a4%b8%e0%a4%a4-%e0%a4%9c%e0%a4%a8%e0%a4%95%e0%a4%b5%e0%a4%bf-%e0%a4%aa%e0%a4%be%e0%a4%b6-%e0%a4%8f%e0%a4%b5%e0%a4%ae-%e0%a4%b6%e0%a4%b9%e0%a5%80%e0%a4%a6/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>A poem by Premjit Singh Nainewalia</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/a-poem-by-premjit-singh-nainewalia/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/a-poem-by-premjit-singh-nainewalia/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 20:14:05 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Paash-Poems about Paash]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5307</guid>
		<description><![CDATA[ਇਹ ਸਾਲੇ ਕੋਰੀ ਕਿਤਾਬ ਦੇ ਵਰਕੇ ਨੇ, ਜਿਹੜੀ ਊਧਮ ਕੋਲੇ ਸੀ, ਪਾੜੇ ਹੋਏ ਨੇ ਇਹ ਪਸਤੌਲ ਦੀ ਸ਼ਕਲ ਚ, ਕੱਖ ਪੱਲੇ ਨੀ ਏਹਨਾਂ ਦੇ, ਦਫਾ ਕਰੋ, ਅਗਲਾ ਸੱਦੋ, ਹਾਂ ਬੀ ਕਿਹੜਾ ਪਿੰਡ ਆ ਤੇਰਾ, ਜਨਾਬ ਏਹਦੇ ਪਿੰਡ ਦੀ ਸਾਰੀ ਜਮੀਨ ਤਾਂ ਲੁੱਦੇਆਣਾ ਖਾ ਗਿਆ, ਏਹਦੇ ਪੁਰਖਾਂ ਦੀ ਪੈਲੀ ਤੇ ਤਾਂ ਮੈਰਜ ਪੈਲਸ ਬਣਿਆ ਹੋਇਆ, ਕਿਹੜਾ [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5307&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>ਇਹ ਸਾਲੇ ਕੋਰੀ ਕਿਤਾਬ ਦੇ ਵਰਕੇ ਨੇ,<br />
ਜਿਹੜੀ ਊਧਮ ਕੋਲੇ ਸੀ,<br />
ਪਾੜੇ ਹੋਏ ਨੇ ਇਹ ਪਸਤੌਲ ਦੀ ਸ਼ਕਲ ਚ,<br />
ਕੱਖ ਪੱਲੇ ਨੀ ਏਹਨਾਂ ਦੇ, ਦਫਾ ਕਰੋ,<br />
ਅਗਲਾ ਸੱਦੋ,<br />
ਹਾਂ ਬੀ ਕਿਹੜਾ ਪਿੰਡ ਆ ਤੇਰਾ,<br />
ਜਨਾਬ ਏਹਦੇ ਪਿੰਡ ਦੀ ਸਾਰੀ ਜਮੀਨ ਤਾਂ ਲੁੱਦੇਆਣਾ ਖਾ ਗਿਆ,<br />
ਏਹਦੇ ਪੁਰਖਾਂ ਦੀ ਪੈਲੀ ਤੇ ਤਾਂ ਮੈਰਜ ਪੈਲਸ ਬਣਿਆ ਹੋਇਆ,<br />
ਕਿਹੜਾ ਪਿੰਡ ਆ ਨਿੱਕੇ ਦਾ<br />
ਜੀ ਸਰਾਭਾ,<br />
ਏਹਨੂੰ ਦਫਾ ਕਰੋ,<br />
ਅਗਲੇ ਨੂੰ ਬਾਜ ਮਾਰੋ<br />
ਇਹ ਸਾਲੀ ਬੰਜਰ ਜਮੀਨ ਦੀ ਪੈਦਾਵਾਰ,<br />
ਇੱਟ ਸਿੱਟ,<br />
ਕਾਂਗਰਸੀ ਘਾਹ,<br />
ਅੱਕ, ਭੱਖੜਾ,<br />
ਕਿਹੜੀ ਫਸਲ ਆ ਏਹੇ ਕੌਣ ਆਂ ਏਹਨੂੰ ਬੀਜਣ ਆਲਾ<br />
ਜਨਾਬ ਕੋਈ ਖਟਕੜ ਕਲਾਂ ਦਾ ਨਿੱਕਾ<br />
ਬੰਦੂਕਾਂ ਦੀ ਫਸਲ ਬੀਜਦਾ ਸੀ,<br />
ਏਹੋ ਜੀ ਫਸਲ ਚੋਂ ਕੀ ਛੁਣਛੁਣਾ ਹੋਣਾ,<br />
ਸਾਲਾ ਝੋਨਾ ਕਣਕ ਬੀਜੋ ਚਾਰ ਪੈਸੇ ਆਉਣ,<br />
ਯੱਭਲ ਪੁੱਤ ਨਾ ਜੰਮੀਏ ਧੀ ਅੰਨੀ ਚੰਗੀ,<br />
ਏਹਨੂੰ ਦਫਾ ਕਰੋ,<br />
ਅਗਲਾ ਸੱਦੋ,<br />
ਜੀ ਜਨਾਬ<br />
ਕੀ ਕਹਿੰਦਾ ਏਹੇ ,<br />
ਜਨਾਬ ਇਹ ਕਵਿਤਾਵਾਂ ਲਿਖਦਾ,<br />
ਏਹਦੇ ਚ ਕੀ ਮਾੜੀ ਗੱਲ ਆ,<br />
ਸਾਰਾ ਪੰਜਾਬ ਈ ਲਿਖਦਾ ਅੱਜ ਕੱਲ ਤਾਂ,<br />
ਨਹੀਂ ਜਨਾਬ ਏਸ਼ਕ ਮੁਸ਼ਕ ਆਲੀਆਂ ਨੀ ਲਿਖਦਾ,<br />
ਫੇਰ ਕੀ ਲਿਖਦਾ,<br />
ਕਿਸਾਨ ਮਜਦੂਰਾਂ ਦੇ ਹੱਕਾਂ ਦੀ ਗੱਲ ਲਿਖਦਾ,<br />
ਸਮੇਂ ਦੀ ਸਰਕਾਰ ਦੇ ਉਲਟ ਬੋਲਦੈ,<br />
ਕਹਿੰਦਾ ਕਲਮ ਚ ਤਲਵਾਰ ਨਾਲੋਂ ਵੱਧ ਤਾਕਤ ਐ,<br />
ਹੈ ਸਾਲਾ ਬੇਅਕਲਾ,<br />
ਇਹ ਮਰੂ ਪੱਕਾ,<br />
ਕਿੰਨਾ ਦਾ ਮੁੰਡਾ ਏਹੇ,<br />
ਜਨਾਬ ਸੰਧੂਆਂ ਦਾ,<br />
ਕੀ ਨੌਂ ਆ ਏਹਦਾ<br />
ਜਨਾਬ ਅਵਤਾਰ ਸਿੰਘ,<br />
ਕਿਤੇ ਸੁਣਿਆ ਤਾਂ ਨੀ<br />
ਜਨਾਬ ਏਹਨੂੰ ਪਾਸ਼ ਪਾਸ਼ ਕਹਿੰਦੇ ਆ,<br />
ਅੱਛਿਆ ਓਹੋ ਆ ਏਹੇ ਜਿਹੜਾ ਕਹਿੰਦਾ ਸੀ ਲਿਖ ਲਿਖ ਕੇ ਕਰਾਂਤੀ ਲਿਆਊੰ,<br />
ਏਹਨੂੰ ਲੰਮਾ ਪਾ ਕੇ ਘੋਟਾ ਲਾਓ ਤੇ ਪੁੱਛੋ ਕਲਮ ਵੱਧ ਤਾਕਤਵਰ ਐ ਕਿ ਘੋਟਾ<br />
ਅਗਲੇ ਨੂੰ ਹਾਕ ਮਾਰੋ<br />
ਜੀ ਜਨਾਬ<br />
ਕੌਣ ਆ<br />
ਜਨਾਬ ਕਲਾਕਾਰ ਆ,<br />
ਕੀ ਨੌਂ ਆ ,<br />
ਜਨਾਬ ਲੁੱਚਾ ਲੰਗਲਤੀਆ,<br />
ਕਿਹੜਾ ਰਕਾਟ ਗਾਇਆ ਬਾਈ ਨੇ,<br />
ਜਨਾਬ ਅੱਠਵੀਂ ਜਮਾਤ ਵਿੱਚੋਂ ਫੇਲ ਹੋ ਗਿਆ ਨੀ ਮੁੰਡਾ ਤੇਰੇ ਨਾ ਪੜਨ ਦਾ ਮਾਰਾ,<br />
ਵੀਡੀਓ ਹੈ ਗਾਣੇ ਦੀ,<br />
ਜੀ ਜਨਾਬ,<br />
ਦਿਖਾਓ ਫਿਰ,<br />
ਕਿਆ ਬਾਤ ਐ ਬੜੀ ਕੈਮ ਰੰਨ ਆਂ,<br />
ਏਹਦਾ ਨੰਬਰ ਮਿਲੂ<br />
ਜੀ ਜਨਾਬ,<br />
ਏਹਤੋਂ ਨਿੱਕੀ ਦਾ ਨੰਬਰ ਲਓ ਤੇ ਬਣਦਾ ਸਰਦਾ ਮਾਣ ਤਾਣ ਕਰੋ,<br />
ਸਨਮਾਨਤ ਕਰੋ,<br />
ਦੇਸ਼ ਦਾ ਭਵਿੱਖ ਨੇ ਕਲਾਕਾਰ,<br />
ਅਗਲਾ ਸੱਦੋ,<br />
ਹਾਂ ਬੀ ਕੌਣ ਆਂ<br />
ਜੀ ਗੀਤਕਾਰ ਆ,<br />
ਕਿਹੜਾ ਪਿੰਡ ਆ ਵੀ ਨਿੱਕਿਆ,<br />
ਜਨਾਬ ਭਗਤਾ ਭਾਈ ਕਾ,<br />
ਕੀਹਨੂੰ ਦਿੰਨੈਂ ਗੀਤ,<br />
ਜਨਾਬ ਮਿੱਸ ਖੂੰਜਾ ਨੂੰ<br />
ਸੁਣਾ ਕੋਈ ਆਵਦੀ ਸਭ ਨਾਲੋਂ ਕੈਂਮ ਲਿਖਤ<br />
&#8220;ਵਾਪਸ ਨਹੀਂ ਮੋੜਤੀ ਪੈਸੇ ਲੇਣੇ ਦੀਏ, ਮੇਰਾ ਡੂਢ ਸੌ ਵਾਪਸ ਮੋੜ ਭੈਣ ਦੇ ਦੇਣੇ ਦੀਏ&#8221;<br />
ਵਾਹ ਕਿਆ ਬਾਤ ਆ<br />
ਇਹਨੂੰ ਸਰਕਾਰੀ ਖਜਾਨੇ ਚੋਂ ਪੱਚੀ ਹਜ਼ਾਰ ਇਨਾਮ ਦੇਓ<br />
ਅਗਲਾ ਘੱਲੋ -<br />
ਜੀ ਜਨਾਬ &#8211; ਹਾਂ ਪਰਧਾਨ ਕੌਣ ਆ ਏਹੇ<br />
ਜਨਾਬ ਬਾਬਾ ਕੋਈ ਸਾਧ ਸੰਤ,<br />
ਕਿਹੜੇ ਡੇਰੇ ਆਲਾ ਏਹੇ ਪੰਜਾਬ ਚ ਤਾਂ ਬਾਬੇ ਈ ਬਹੁਤ ਨੇ,<br />
ਜਨਾਬ ਇਹ ਨੰਗੇਜ ਕਲਾਂ ਆਲਾ,<br />
ਵੱਡੇ ਵੱਡੇ ਲੀਡਰ ਜਾਂਦੇ ਏਹਦੇ ਕੋਲ<br />
ਬਹੁਤ ਲੋਕ ਮਗਰ ਨੇ ਏਹਦੇ<br />
ਬੀਬੀਆਂ ਬਹੁਤ ਜਾਂਦੀਆਂ ਏਹਦੇ ਡੇਰੇ<br />
ਸੌਂਹ ਖਾਹ,<br />
ਸੌਂਹ ਸਰਸੇ ਆਲੇ ਦੀ ਜਨਾਬ,<br />
ਕੋਈ ਬੀਬੀ ਸਾਡੇ ਅੱਲ ਵੀ ਘੱਲੇਂਗਾ ਬਾਬਾ,<br />
ਜੀ ਜਨਾਬ,<br />
ਏਹਨਾਂ ਦੇ ਚਰਨੀਂ ਪਓ,<br />
ਪੈਰੀਂ ਹੱਥ ਲਾਓ,<br />
ਸਿਰੋਪਾ ਦਿਓ,<br />
ਧੰਨ ਧੰਨ ਬਾਬਾ ਜੀ ਨੰਗੇਜ ਕਲਾਂ ਆਲੇ,<br />
ਅਗਲਾ ਕਿਹੜੈ,<br />
ਜਨਾਬ ਕੋਈ ਨੈਣੇਆਲੀਆ,<br />
ਏਹਦੇ ਮਗਜ ਚ ਨੁਕਸ ਆ,<br />
ਮੈਂ ਏਹਨੂੰ ਚੰਗੀ ਤਰਾਂ ਜਾਣਦੈਂ,<br />
ਬੁੱਜ ਦਮਾਗ ਸਾਲਾ,<br />
ਏਹਨੂੰ ਨਾ ਐ ਛੇੜੋ ਭਰਿੰਡਾ ਦੇ ਖੱਖਰ ਨੂੰ<br />
ਦਫਾ ਕਰੋ,<br />
ਕਚੈਹਰੀ ਬਰਖਾਸਤ ਕਰੋ,<br />
ਜੀ ਜਨਾਬ</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5307/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5307/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5307/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5307/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5307/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5307/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5307/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5307/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5307/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5307/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5307/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5307/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5307/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5307/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5307&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/a-poem-by-premjit-singh-nainewalia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Paash poster</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/paash-poster-5/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/paash-poster-5/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 11 Jan 2012 20:10:31 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Paash posters]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5304</guid>
		<description><![CDATA[<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5304&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/pp.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5305" title="pp" src="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/pp.jpg?w=450&#038;h=248" alt="" width="450" height="248" /></a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5304/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5304/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5304/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5304/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5304/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5304/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5304/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5304/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5304/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5304/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5304/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5304/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5304/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5304/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5304&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/11/paash-poster-5/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/pp.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">pp</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>ਪਾਸ਼ ਟਰੱਸਟ ਵੱਲੋਂ ਭਾਅ ਜੀ ਗੁਰਸ਼ਰਨ ਸਿੰਘ ਦੇ ਪਰਵਾਰ ਨੂੰ ਇੱਕ ਲੱਖ ਰੁਪਏ ਭੇਟ</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/09/%e0%a8%aa%e0%a8%be%e0%a8%b6-%e0%a8%9f%e0%a8%b0%e0%a9%b1%e0%a8%b8%e0%a8%9f-%e0%a8%b5%e0%a9%b1%e0%a8%b2%e0%a9%8b%e0%a8%82-%e0%a8%ad%e0%a8%be%e0%a8%85-%e0%a8%9c%e0%a9%80-%e0%a8%97%e0%a9%81%e0%a8%b0/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/09/%e0%a8%aa%e0%a8%be%e0%a8%b6-%e0%a8%9f%e0%a8%b0%e0%a9%b1%e0%a8%b8%e0%a8%9f-%e0%a8%b5%e0%a9%b1%e0%a8%b2%e0%a9%8b%e0%a8%82-%e0%a8%ad%e0%a8%be%e0%a8%85-%e0%a8%9c%e0%a9%80-%e0%a8%97%e0%a9%81%e0%a8%b0/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 09 Jan 2012 21:02:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Gursharan Singh]]></category>
		<category><![CDATA[Paash-Pash Memorial International Trust]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5300</guid>
		<description><![CDATA[<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5300&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/pashtrust01.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5301" title="pashtrust01" src="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/pashtrust01.jpg?w=450" alt=""   /></a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5300/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5300/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5300/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5300/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5300/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5300/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5300/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5300/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5300/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5300/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5300/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5300/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5300/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5300/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5300&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/09/%e0%a8%aa%e0%a8%be%e0%a8%b6-%e0%a8%9f%e0%a8%b0%e0%a9%b1%e0%a8%b8%e0%a8%9f-%e0%a8%b5%e0%a9%b1%e0%a8%b2%e0%a9%8b%e0%a8%82-%e0%a8%ad%e0%a8%be%e0%a8%85-%e0%a8%9c%e0%a9%80-%e0%a8%97%e0%a9%81%e0%a8%b0/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/pashtrust01.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">pashtrust01</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Ek Paash Eh Vi-Shamsher Singh Sandhu</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/04/ek-paash-eh-vi-shamsher-singh-sandhu/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/04/ek-paash-eh-vi-shamsher-singh-sandhu/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 04 Jan 2012 19:28:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Books on Paash]]></category>
		<category><![CDATA[harjit singh nagra]]></category>
		<category><![CDATA[shamsher singh sandhu]]></category>
		<category><![CDATA[surjit patar]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5296</guid>
		<description><![CDATA[<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5296&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/ek-paash-eh-vi.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5297" title="ek paash eh vi" src="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/ek-paash-eh-vi.jpg?w=450&#038;h=424" alt="" width="450" height="424" /></a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5296/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5296/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5296/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5296/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5296/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5296/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5296/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5296/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5296/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5296/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5296/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5296/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5296/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5296/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5296&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/04/ek-paash-eh-vi-shamsher-singh-sandhu/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/ek-paash-eh-vi.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">ek paash eh vi</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>ਇਤਿਹਾਸ ਦਾ ਹਿੱਸਾ-ਪਾਸ਼ (ਕੁਲਵਿੰਦਰ)</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2012/01/02/%e0%a8%87%e0%a8%a4%e0%a8%bf%e0%a8%b9%e0%a8%be%e0%a8%b8-%e0%a8%a6%e0%a8%be-%e0%a8%b9%e0%a8%bf%e0%a9%b1%e0%a8%b8%e0%a8%be-%e0%a8%aa%e0%a8%be%e0%a8%b6-%e0%a8%95%e0%a9%81%e0%a8%b2%e0%a8%b5%e0%a8%bf-2/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2012/01/02/%e0%a8%87%e0%a8%a4%e0%a8%bf%e0%a8%b9%e0%a8%be%e0%a8%b8-%e0%a8%a6%e0%a8%be-%e0%a8%b9%e0%a8%bf%e0%a9%b1%e0%a8%b8%e0%a8%be-%e0%a8%aa%e0%a8%be%e0%a8%b6-%e0%a8%95%e0%a9%81%e0%a8%b2%e0%a8%b5%e0%a8%bf-2/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 02 Jan 2012 16:07:41 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Paash-23rd March 1988]]></category>
		<category><![CDATA[Paash-As I Remember Paash]]></category>
		<category><![CDATA[Paash-News Items]]></category>
		<category><![CDATA[ਕੁਲਵਿੰਦਰ]]></category>
		<category><![CDATA[ਪੰਜਾਬੀ ਜਾਗਰਣ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5293</guid>
		<description><![CDATA[<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5293&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><a href="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/paash-kulwinder-1.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5294" title="paash-kulwinder-1" src="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/paash-kulwinder-1.jpg?w=450&#038;h=595" alt="" width="450" height="595" /></a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5293/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5293/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5293/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5293/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5293/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5293/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5293/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5293/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5293/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5293/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5293/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5293/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5293/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5293/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5293&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2012/01/02/%e0%a8%87%e0%a8%a4%e0%a8%bf%e0%a8%b9%e0%a8%be%e0%a8%b8-%e0%a8%a6%e0%a8%be-%e0%a8%b9%e0%a8%bf%e0%a9%b1%e0%a8%b8%e0%a8%be-%e0%a8%aa%e0%a8%be%e0%a8%b6-%e0%a8%95%e0%a9%81%e0%a8%b2%e0%a8%b5%e0%a8%bf-2/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://paash.files.wordpress.com/2012/01/paash-kulwinder-1.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">paash-kulwinder-1</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>ਸਾਹਿਤ ਦੀ ਇਤਿਹਾਸਕਾਰੀ ਵੱਲ ਵਧਦਾ ਕਦਮ-ਇਕ ਪਾਸ਼ ਇਹ ਵੀ (ਮਨਿੰਦਰ ਸਿੰਘ ਕਾਂਗ)</title>
		<link>http://paash.wordpress.com/2011/12/31/%e0%a8%b8%e0%a8%be%e0%a8%b9%e0%a8%bf%e0%a8%a4-%e0%a8%a6%e0%a9%80-%e0%a8%87%e0%a8%a4%e0%a8%bf%e0%a8%b9%e0%a8%be%e0%a8%b8%e0%a8%95%e0%a8%be%e0%a8%b0%e0%a9%80-%e0%a8%b5%e0%a9%b1%e0%a8%b2-%e0%a8%b5/</link>
		<comments>http://paash.wordpress.com/2011/12/31/%e0%a8%b8%e0%a8%be%e0%a8%b9%e0%a8%bf%e0%a8%a4-%e0%a8%a6%e0%a9%80-%e0%a8%87%e0%a8%a4%e0%a8%bf%e0%a8%b9%e0%a8%be%e0%a8%b8%e0%a8%95%e0%a8%be%e0%a8%b0%e0%a9%80-%e0%a8%b5%e0%a9%b1%e0%a8%b2-%e0%a8%b5/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 31 Dec 2011 16:38:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>paash</dc:creator>
				<category><![CDATA[Books on Paash]]></category>
		<category><![CDATA[Paash-Life and Times]]></category>
		<category><![CDATA[Paash-News Items]]></category>
		<category><![CDATA[maninder singh kaang]]></category>
		<category><![CDATA[shamsher singh sandhu]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://paash.wordpress.com/?p=5290</guid>
		<description><![CDATA[                                      ਸਾਹਿਤ ਦੀ ਇਤਿਹਾਸਕਾਰੀ ਵੱਲ ਵਧਦਾ ਕਦਮ                                                          ਪੰਨੇ: 167, ਮੁੱਲ: 150 ਰੁਪਏ                                                 ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਕ: ਯੂਨੀ ਸਟਾਰ ਬੁੱਕਸ, ਚੰਡੀਗੜ੍ਹ ਪਾਸ਼ ਭਾਰਤੀ ਸਾਹਿਤ ਵਿੱਚ ਪੰਜਾਬੀ ਸਾਹਿਤ ਦੇ ਰਤਨਾਂ ਵਿੱਚੋਂ ਇਕ ਗਿਣਿਆ ਜਾਂਦਾ ਹੈ। ਪੰਜਾਬੀ ਸਾਹਿਤ ਵਿੱਚ ਤਾਂ ਜਾਦੂ ਬਹੁਤਿਆਂ ਦੇ ਸਿਰ ਚੜ੍ਹ ਬੋਲਦਾ ਹੈ। ਉਸ ਦੇ ਨਿੱਜੀ ਵਿਰੋਧੀ ਵੀ ਤੇ ਉਸ ਦੀ ਕਵਿਤਾ ਦੇ ਵਿਰੋਧੀ ਵੀ [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5290&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>                                      ਸਾਹਿਤ</strong><strong> </strong><strong>ਦੀ</strong><strong> </strong><strong>ਇਤਿਹਾਸਕਾਰੀ</strong><strong> </strong><strong>ਵੱਲ</strong><strong> </strong><strong>ਵਧਦਾ</strong><strong> </strong><strong>ਕਦਮ</strong></p>
<p><strong><a href="http://paash.files.wordpress.com/2011/12/sss1.jpg"><img class="aligncenter size-full wp-image-5291" title="sss" src="http://paash.files.wordpress.com/2011/12/sss1.jpg?w=450" alt=""   /></a></strong></p>
<p><strong>                                                         ਪੰਨੇ</strong><strong>: </strong><strong>167, </strong><strong>ਮੁੱਲ</strong><strong>: </strong><strong>150 </strong><strong>ਰੁਪਏ</strong><strong><br />
</strong><strong>                                                ਪ੍ਰਕਾਸ਼ਕ</strong><strong>: </strong><strong>ਯੂਨੀ</strong><strong> </strong><strong>ਸਟਾਰ</strong><strong> </strong><strong>ਬੁੱਕਸ</strong><strong>, </strong><strong>ਚੰਡੀਗੜ੍ਹ</strong><strong><br />
</strong></p>
<p>ਪਾਸ਼ ਭਾਰਤੀ ਸਾਹਿਤ ਵਿੱਚ ਪੰਜਾਬੀ ਸਾਹਿਤ ਦੇ ਰਤਨਾਂ ਵਿੱਚੋਂ ਇਕ ਗਿਣਿਆ ਜਾਂਦਾ ਹੈ। ਪੰਜਾਬੀ ਸਾਹਿਤ ਵਿੱਚ ਤਾਂ ਜਾਦੂ ਬਹੁਤਿਆਂ ਦੇ ਸਿਰ ਚੜ੍ਹ ਬੋਲਦਾ ਹੈ। ਉਸ ਦੇ ਨਿੱਜੀ ਵਿਰੋਧੀ ਵੀ ਤੇ ਉਸ ਦੀ ਕਵਿਤਾ ਦੇ ਵਿਰੋਧੀ ਵੀ ਬਹੁਗਿਣਤੀ ਵਿੱਚ ਬੜੇ ਬੋਲ-ਕੁਬੋਲ ਬੋਲਦੇ ਰਹੇ ਹਨ। ਉਹ ਆਪ ਭਾਵੇਂ ਇਕ ਖੁੱਲ੍ਹੀ ਕਿਤਾਬ ਵਾਂਗ ਤਕਰੀਬਨ ਢਾਈ-ਤਿੰਨ ਦਹਾਕੇ ਸਾਡੇ ਸਾਰਿਆਂ ਅੱਗੇ ਖੁੱਲ੍ਹਾ ਰਿਹਾ ਸੀ, ਪਰ ਫੇਰ ਵੀ ਉਹ ਬੜਾ ਕੁਝ ਅਣਕਿਹਾ ਤੇ ਭੇਦ ਭਰਿਆ ਛੱਡ ਕੇ ਤੁਰ ਗਿਆ ਸੀ। ਭਾਵੇਂ ਉਸ ਅਜੇ ਜਾਣਾ ਨਹੀਂ ਸੀ, ਪਰ ਮੌਤ ਉਸ ਨੂੰ ਆਪਣੇ ਦੇਸ਼ ਖਿੱਚ ਲਿਆਈ ਸੀ। ਉਹ ਸਭ ਕੁਝ ਜੋ ਅਣਕਿਹਾ, ਅਣਲਿਖਿਆ ਤੇ ਵਕਤ ਦੇ ਪੰਨਿਆਂ ’ਤੇ ਅਛੋਹ ਪਿਆ ਰਿਹਾ, ਉਸ ਦੇ ਜਿਗਰੀ ਯਾਰ, ਕਲਮਕਾਰ ਤੇ ਪੱਤਰਕਾਰ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਸਿੰਘ ਸੰਧੂ ਨੇ ਉਨ੍ਹਾਂ ਹੀ ਵਕਤ ਦਿਆਂ ਪੰਨਿਆਂ ਤੋਂ ਫੜਨ ਦੀ ਕੋਸ਼ਿਸ਼ ਕੀਤੀ ਹੈ, ਜਿਹੜੇ ਕਦੀ ਭੂਤਕਾਲ ਵਿੱਚ ਅਛੋਹ ਰਹਿ ਗਏ ਸਨ। ਇਸ ਪੱਖ ਤੋਂ ਪੁਸਤਕ ‘‘ਇਕ ਪਾਸ਼ ਇਹ ਵੀ’’ ਇਤਿਹਾਸਕਾਰੀ ਵੱਲ ਵਧਦਾ ਇਕ ਕਦਮ ਹੈ। ਲੰਮੇ ਸਮੇਂ ਤੋਂ ਭਾਰਤੀ ਭਾਸ਼ਾਵਾਂ ਵਿੱਚ ‘ਸਾਹਿਤ ਦੀ ਇਤਿਹਾਸਕਾਰੀ’ ਦੀ ਰੂਪਰੇਖਾ ਨੂੰ ਲੈ ਕੇ ਚਰਚਾ ਚੱਲ ਰਹੀ ਹੈ। ਸੰਧੂ ਨੇ ਸੁੱਤੇ ਸਿੱਧ ਹੀ ਇਹ ਕਿਤਾਬ ਲਿਖ ਕੇ ਰਾਹ-ਦਸੇਰੇ ਦਾ ਕੰਮ ਕੀਤਾ ਹੈ ਕਿ ਟੁਕੜਿਆਂ ਦੇ ਰੂਪ ਵਿੱਚ, ਵਿਅਕਤੀਗਤ ਪ੍ਰਭਾਵਾਂ ਨੂੰ ਲੈ ਕੇ ਕਿਸੇ ਵੱਡ-ਸਮਰੱਥੇ ਲੇਖ ਬਾਰੇ ਇੰਜ ਲਿਖ ਕੇ ਵੀ ਸਾਹਿਤ ਦੀ ਇਤਿਹਾਸਕਾਰੀ ਲਈ ਨਿੱਗਰ ਕੰਮ ਕੀਤਾ ਜਾ ਸਕਦਾ ਹੈ।<br />
ਸੱਠਵਿਆਂ ਵਿੱਚ, ਜਦੋਂ ਪਾਸ਼ ਤੇ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਜਵਾਨ ਹੁੰਦੇ ਹਨ, ਇੰਜ ਵਾਪਰਦਾ ਹੈ ਕਿ ਉਹ ਦੌਰ ਭਾਰਤੀ ਵੋਟਤੰਤਰ ਤੋਂ, ਖੱਬੇ ਪੱਖੀ ਪਾਰਟੀਆਂ ਦੀ ਵੰਡ ਤੋਂ, ਆਦਰਸ਼ਵਾਦ ਤੋਂ ਮੋਹ ਭੰਗ ਦਾ ਹੁੰਦਾ ਹੈ। ਤੱਤੀ ਜਵਾਨੀ ਆਪਣੇ ਹਾਣ ਦੀਆਂ ਸੋਚਾਂ ਮੰਗਦੀ ਹੈ। ਨਕਸਲੀ ਲਹਿਰ ਉੱਠੀ ਹੋਈ ਸੀ ਤੇ ਉਧਰੋਂ ਮੋਗਾ ਗੋਲੀ ਕਾਂਡ ਵਾਪਰਦਾ ਹੈ। ਅਜਿਹੇ ਸਮੇਂ ਵਿੱਚ ਹੀ ਨਕਸਲੀ ਦੌਰ ਤੇ ਪਾਸ਼ ਵਰਗੀ ਗਰਮ ਵਿਚਾਰਧਾਰਾ ਨੂੰ ਲੈ ਕੇ ਉਠਿਆ ਕਾਵਿਕ ਦੌਰ ਉਫ਼ਾਨ ’ਤੇ ਹੁੰਦਾ ਹੈ। ਇਹ ਦੌਰ ਸਮਾਂ ਪਾ ਕੇ ਬੀਤ ਵੀ ਗਿਆ, ਪਰ ਪੰਜਾਬੀ ਸਾਹਿਤ ਤੇ ਪੰਜਾਬ ਸੂਬੇ ਦੇ ਇਤਿਹਾਸਕ ਵਿਕਾਸ ਵਿੱਚ ਜ਼ਿਕਰਯੋਗ ਥਾਂ ਬਣ ਗਿਆ। ਅੱਜ ਅਸੀਂ ਇਸ ਨਾਲ ਸਬੰਧਤ ਸਮੱਗਰੀ ਤੇ ਇਤਿਹਾਸਕ ਸਰੋਤ ਕਿਥੋਂ ਲੱਭੀਏ।<br />
ਹੁਣ ਅਜਿਹੇ ਸਮੇਂ ਹੀ ਪਾਸ਼ ਨੂੰ ਲੈ ਕੇ ਲਿਖੀ ਇਹ ਕਿਤਾਬ ਸਾਹਮਣੇ ਆਉਂਦੀ ਹੈ। ਇਹ ਕਹਿਣ ਵਿੱਚ ਵੀ ਸੰਕੋਚ ਨਹੀਂ ਕਿ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਨੇ ਸਾਡੀਆਂ ਇਤਿਹਾਸਕ ਤੇ ਸਾਂਸਕ੍ਰਿਤਕ, ਸਮਾਜਕ ਲੋੜਾਂ ਨੂੰ ਮੁੱਖ ਰੱਖ ਕੇ ਇਹ ਕਿਤਾਬ ਨਹੀਂ ਲਿਖੀ। ਇਹ ਸਿੱਧੀ ਹੀ ਮੂਡ-ਸਕੇਪ ਨੂੰ ਸਮਰਪਿਤ ਕਿਤਾਬ ਹੈ। ਉਸ ਦੌਰ ਦੀਆਂ ਲੋੜਾਂ, ਵਰਜਨਾਵਾਂ, ਤ੍ਰਿਸ਼ਨਾ ਅਤੇ ਜਵਾਨੀ ਦੇ ਅਮੋੜ ਜਜ਼ਬਿਆਂ ਨੂੰ ਜ਼ਬਾਨ ਦੇ ਦਿੱਤੀ ਹੈ। ਉਸ ਦੇ ਲੇਖਾਂ ‘‘ਬੰਦ ਕੋਠੜੀ ਦੀ ਜ਼ਿੰਦਗੀ, ਅਸੀਂ ਬੜੀ ਵਾਰ ਲੜੇ, ਪੰਜਾਬੀ ਗੀਤਾਂ ਦੀਆਂ ਗਾਇਕਾਵਾਂ, ‘ਸਿਆੜ’ ਰਸਾਲੇ ਦਾ ਇਕ ਪੰਨਾ, ਸੰਨਾਟਾ ਛਾ ਗਿਆ ਪਾਸ਼ ਦੀ ਕਵਿਤਾ ਨਾਲ’ ਆਦਿ ਅਜਿਹੇ ਲੇਖ ਹਨ, ਜਿਨ੍ਹਾ ਬੜਾ ਕੁਝ ਹੀ ਅਜੋਕੇ ਪਾਠਕਾਂ ਅੱਗੇ ਕਿਸੇ ਤਲਿਸਮੀ ਚਾਬੀ ਵਾਂਗ ਖੋਲ੍ਹ ਕੇ ਰੱਖ ਦੇਣਾ ਹੈ।<br />
ਇਸ ਕਿਤਾਬ ਦੀ ਕਿਸਮ ਨਿਸ਼ਚਤ ਕਰਨ ਲਈ ਅਸੀਂ ਉਪਰ ਸ਼ਬਦ ‘ਮੂਡ ਸਕੇਪ’ ਵਰਤਿਆ ਹੈ। ਸਾਹਿਤ ਦੇ ਰੂਪਾਂ ਬਾਰੇ ਤਾਂ ਬੜੀਆਂ ਗੱਲਾਂ ਹੋਈਆਂ ਹਨ, ਪਰ ਉਨ੍ਹਾਂ ਰੂਪਾਂ ਦੀ ਅੱਗੋਂ ਕੋਈ ਟਾਈਪਾਲੋਜੀ ਘੱਟ ਹੀ ਨਿਸ਼ਚਿਤ ਹੁੰਦੀ ਹੈ। ਯੂਰਪੀਅਨ ਭਾਸ਼ਾਵਾਂ ਵਿੱਚੋਂ ਅਨੁਵਾਦ ਹੋ ਕੇ ਅੰਗਰੇਜ਼ੀ ਵਿੱਚ ਸਾਹਿਤ ਦੀ ਅਭਿਵਿਅਕਤੀ ਨਾਲ ਜੁੜੇ ਅਨੇਕ ਮਾਧਿਅਮ ਦਿਸੇ ਹਨ, ਮਸਲਨ:- ਡਾਇਰੀ, ਰਿਪੋਰਤਾਜ, ਚਿੱਠੀਆਂ, ਬਿਆਨ ਅਤੇ ਸਭ ਤੋਂ ਵੱਧ ਕਿਸੇ ਦੂਸਰੇ ਵੱਲੋਂ ਕਿਸੇ ਲੇਖਕ ਕਲਾਕਾਰ ਨੂੰ ਲੈ ਕੇ ਲਿਖੇ ‘ਮੂਡ ਸਕੇਪ’ ਹਨ। ਹਿੰਦੀ ਵਿੱਚ ਇਹ ਵਿਧਾ ਕਾਫੀ ਪ੍ਰਚੱਲਤ ਹੈ। ਅੱਜ-ਕੱਲ੍ਹ ਡਾ. ਵਿਸ਼ਵਨਾਥ ਤ੍ਰਿਪਾਠੀ ਇਹ ਕੰਮ ਕਰ ਰਹੇ ਹਨ। ਪੰਜਾਬੀ ਵਿੱਚ ਪਾਸ਼ ਨੂੰ ਲੈ ਕੇ ਆਪਣੇ ਤਰ੍ਹਾਂ ਦੀ ਇਹ ਅਨੂਠੀ ਕਿਤਾਬ ਹੈ, ਜਿਹੜੀ ਮੂਡ ਸਕੇਪ ਨੂੰ ਰੂਪਮਾਨ ਕਰਦਾ ਹੈ। ਇਹ ਰੇਖਾ ਚਿੱਤਰ ਵਿਧੀ ਜਾਂ ਆਮ ਵਾਕਫ਼ੀਅਤ ਨਾਲੋਂ ਵੱਖ ਹੈ। ਇਸ ਨੂੰ ਉਹੀ ਹੱਥ ਪਾ ਸਕਦਾ ਹੈ, ਜਿਹੜਾ ਲਿਖੇ ਜਾਂ ਚਿੱਤਰੇ ਜਾ ਰਹੇ ਪਾਤਰ ਜਾਂ ਲੇਖਕ ਨਾਲ ਸਦੀਵੀ ਸਾਂਝ ਪਾਈ ਬੈਠਾ ਹੋਵੇ, ਜਾਂ ਅਤਰੰਗ ਮਿੱਤਰ ਹੋਵੇ!<br />
ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਤੇ ਪਾਸ਼ ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਰਾਹੀਂ ਜਿਵੇਂ ਕਿਸੇ ਕੁਕਨੂਸ ਵਾਂਗ ਮੁੜ ਮਰ ਕੇ ਉਸੇ ਸੁਆਹ ਵਿੱਚੋਂ ਮੁੜ ਜੀਵਤ ਹੋ ਪਏ ਹਨ।<br />
ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਦੀ ਵੱਡੀ ਪ੍ਰਾਪਤੀ ਨਿਰਉਚੇਚ ਹੋਣ ਦੀ ਹੈ। ਕਈ ਵਾਰ ਲਿਖਿਆ ਹੈ ਕਿ ਜਦੋਂ ਵੀ ਕੋਈ ਲੇਖਕ ਪ੍ਰਵਚਨ ਸਿਰਜ ਰਿਹਾ ਹੋਵੇ, ਉਹ ਆਪ ਕਿਤਾਬ ਵਿੱਚੋਂ ਅਲੋਪ ਹੋ ਜਾਂਦਾ ਹੈ ਤੇ ਪੁਸਤਕ ਵਿਚਲੀ ਸਮੱਗਰੀ ਬੋਲਣ ਲੱਗ ਪੈਂਦੀ ਹੈ। ਸੱਤਰਵਿਆਂ ਵਿੱਚ ਇਸੇ ਹੀ ਗੱਲ ਨੂੰ ਮੁੱਖ ਰੱਖ ਕੇ ਸੰਰਚਨਾਵਾਦੀ ਕਿਹਾ ਕਰਦੇ ਸਨ ਕਿ ਪਾਠਕ ਆਪ ਆਪਣੀ ਗੱਲ ਕਹੇ, ਲੇਖਕ ਨਹੀਂ। ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਦਾ ਸਫਲ ਪ੍ਰਵਚਨ ਇਸ ਗੱਲ ਦੀ ਸ਼ਾਹਦੀ ਭਰਦਾ ਹੈ ਕਿ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਏਨਾ ਨਿਰਉਚੇਚ ਹੋ ਗਿਆ ਕਿ ਸਾਰੀ ਪੁਸਤਕ ਵਿੱਚ ਪਾਸ਼ ਹੀ ਪਾਸ਼ ਹੈ। ਦੋਸਤੀ ਦੀ ਹਰ ਵਿੱਥ ਪਾਰ ਕਰਦਿਆਂ ਉਹ ਪਾਸ਼ ਵਿੱਚ ਹੀ ਅਭੇਦ ਹੋ ਗਿਆ। ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਦੇ ਦੋ ਲੇਖਾਂ ਨੇ ਮੈਨੂੰ ਮੋਹ ਲਿਆ। ਪਹਿਲਾ ਤਾਂ ਹੈ ‘‘ਨਾ ਬਣ ਸਕੀ ਪਤਨੀ ਨਾਲ ਮੁਲਾਕਾਤ’’ ਅਤੇ ਦੂਸਰਾ ਹੈ, ‘‘ਇਕ ਵਾਰ ਹੀ ਰੋਂਦਾ ਦੇਖਿਆ ਸੀ ਪਾਸ਼ ਨੂੰ।’’ ਇਹ ਦੋਹੇਂ ਲੇਖ ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਦਾ ਹਾਸਲ ਹਨ। ਇਹ ਪੁਸਤਕ ਇਨ੍ਹਾਂ ਦੋਹਾਂ ਲੇਖਾਂ ਸਦਕਾ ਹੀ ਸ਼ਾਇਦ ਸਦੀਵੀ ਰਹੇਗੀ। ਲੇਖਾਂ ਨਾਲ ਜੇਕਰ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਦੇ ਸਾਹਿਤਕ ਖਾਸੇ ਦਾ ਬਰ ਮੇਚਿਆ ਜਾਵੇ ਤਾਂ ਇਹ ਕਹਿਣਾ ਅਤਿਕਥਨੀ ਨਹੀਂ ਹੋਵੇਗੀ ਕਿ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਨਾਲ ਵਾਰਤਕ ਦੀ ਜਾਦੂਈ ਲਿਖਾਈ ਨੂੰ ਸਾਹਮਣੇ ਲੈ ਆਇਆ ਹੈ।<br />
ਲੇਖਕ ਚਾਹੇ ਜਿਸ ਵੀ ਯਾਨਰ ਵਿੱਚ ਲਿਖੇ, ਉਹ ਆਪਣੀ ਲਿਖਤ ਵਿੱਚ ਇਕ ਲੁਕਵੀਂ ਲਿਖਤ ਵੀ ਨਾਲ-ਨਾਲ ਲਿਖ ਰਿਹਾ ਹੁੰਦਾ ਹੈ। ਪਰ ਇਕ ਸਮਰੱਥ ਲੇਖਕ ਹੀ ਅਜਿਹਾ ਕਰ ਸਕਦਾ ਹੈ ਕਿ ਜੋ ਉਸ ਦੀ ਦਿੱਸਦੀ ਲਿਖਤ ਹੁੰਦੀ ਹੈ, ਉਸ ਵਿੱਚ ਵੱਡ-ਸਮਰੱਥਾ ਵਾਲੇ ਕਈ ਦ੍ਰਿਸ਼ ਜਾਂ ਇਸ਼ਾਰੇ ਛੱਡ ਜਾਵੇ, ਜੋ ਲੇਖਕ ਦੀ ਸੋਚ ਤੱਕ ਪਾਠਕ ਨੂੰ ਲੈ ਜਾ ਸਕਣ। ਅਜਿਹੀ ਕਰਤਾਰੀ ਲਿਖਤ ਘੱਟ ਹੀ ਦ੍ਰਿਸ਼ਟੀਗੋਚਰ ਹੁੰਦੀ ਹੈ। ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਨੇ ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਨੂੰ ਕਰਤਾਰੀ ਚੇਤਨਾ ਦੇ ਸਮਰੱਥ ਬਣਨ ਲਈ ਕਈ ਵੱਖ-ਵੱਖ ਪ੍ਰਵਰਗ ਸਿਰਜੇ ਹਨ। ਸਿਰਜੇ ਨਹੀਂ ਕਹਿਣਾ ਚਾਹੀਦਾ, ਬਲਕਿ ਪ੍ਰਵਰਗ ਨਿਸ਼ਚਤ ਕੀਤੇ ਹਨ। ਮਸਲਨ ਭੋਲਾ ਪਾਸ਼, ਸ਼ਰਾਰਤੀ ਪਾਸ਼, ਇਕ ਵੱਡ-ਸਮਰੱਥਾ ਵਾਲਾ ਕਵੀ ਪਾਸ਼, ਰੋਂਦੂ ਪਾਸ਼, ਜੋ ਪਹਿਲਾਂ ਉਦਾਸੀ ਤੋਂ ਖਿੱਝਦਾ ਤੇ ਫੇਰ ਆਪਣੇ ਹੀ ਬੌਣੇਪਨ ’ਤੇ ਆਪ ਹੱਸਦਾ ਹੈ। ਇਕ ਹੱਸਾਸ ਤੇ ਦੁਖੀ ਪਾਸ਼, ਜੋ ਘਰ ਦੇ ਟੁੱਟ ਜਾਣ ’ਤੇ ਦੁਖੀ ਹੈ। ਇਕ ਅੱਕਿਆ ਹੋਇਆ ਪੰਜਾਬੀ ਸੰਪਾਦਕ, ਜੋ ਕੱਚਘਰੜ ਛਾਪਣ ਤੋਂ ਇਨਕਾਰੀ ਹੈ। ਗੱਲ ਕੀ, ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਨੇ ਹਰ ਉਸ ਪਾਸ਼ ਦੇ ਦਰਸ਼ਨ ਕਰਵਾਏ ਹਨ, ਜਿਹੜੇ ਉਹ ਪਾਠਕਾਂ ਲਈ ਕਦੀ ਮੰਚ ’ਤੇ ਪ੍ਰਗਟ ਹੀ ਨਹੀਂ ਹੋਣੇ ਸਨ। ਪਾਸ਼ ਦਾ ਸਭ ਤੋਂ ਮਹੱਤਵਪੂਰਨ ਪੱਖ, ਜਿਹੜਾ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਨੇ ਫੜਿਆ ਹੈ, ਉਹ ਸੀ ਉਸ ਦਾ ਆਪਣੇ ਲਏ ਨਿਰਣਿਆਂ ਦੀ ਸਵੈ-ਪੜਚੋਲ ਦਾ। ਸਾਡੇ ਖੱਬੇ ਪੱਖੀ ਜਾਂ ਨਕਸਲੀ ਮੇਰੀ ਜਾਚੇ ਸ਼ਾਇਦ ਹੀ ਕਦੀ ਸਵੈ-ਪੜਚੋਲ ਵਿੱਚ ਪਏ ਹੋਣ, ਪਰ ਪਾਸ਼ ਆਪ ਹੀ ਕਹਿੰਦਾ ਸੀ ਕਿ ਉਹ ਕਲਟ ਨਹੀਂ ਬਣਨਾ ਚਾਹੁੰਦਾ। ਦੀਦਾਰ ਸੰਧੂ ਵਾਲੇ ਲੇਖ ਵਿੱਚ ਪਾਸ਼ ਮੰਨਦਾ ਹੈ ਕਿ ਸਾਰੇ ਗਵੱਈਏ ਹੀ ਘਟੀਆ ਤੇ ਚਾਲੂ ਗੀਤ ਗਾਉਣ ਵਾਲੇ ਨਹੀਂ ਹੁੰਦੇ। ਏਦਾਂ ਹੀ ਉਹ ਹਾਰ ਮੰਨਦਾ ਹੈ ਕਿ ਪਿੰਡ ਦੇ ਮੁੰਡੇ ਜੇ ਮੰਜੇ ਜੋੜ ਕੇ, ਸਪੀਕਰ ਲਾ ਕੇ ਤਵੇ ਨਾ ਸੁਣਨ ਤੇ ਕੀ ਕਰਨ? ਲੇਖ ‘ਜਿੱਥੇ ਕਵਿਤਾ ਖ਼ਤਮ ਹੁੰਦੀ ਹੈ’ ਇਸ ਪੱਖ ਦਾ ਉੱਤਮ ਲੇਖ ਹੈ।<br />
ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਦੀ ਯਾਦ ਸ਼ਕਤੀ ਦੀ ਦਾਦ ਦੇਣੀ ਬਣਦੀ ਹੈ ਕਿ ਉਸ ਨੇ ਲਗਪਗ ਪੈਂਤੀ, ਚਾਲੀ ਸਾਲ ਪੁਰਾਣੀਆਂ ਘਟਨਾਵਾਂ ਚੇਤਿਆਂ ਵਿੱਚੋਂ ਖੰਗਾਲ ਕੇ ਕੱਢੀਆਂ। ਪੰਜਾਬੀਆਂ ਨੇ ਮੌਖਿਕ ਸਾਹਿਤ ਹੀ ਸਿਰਜਣਾ ਨੂੰ ਵਿਅਕਤ ਕੀਤਾ। ਜਿਸ ਲੇਖ ਵਿੱਚ ਪਾਸ਼ ਨੂੰ ਛਪਾਰ ਦਾ ਮੇਲਾ ਵੇਖਦਾ ਵਿਖਾਇਆ ਗਿਆ ਹੈ, ਉੱਥੇ ਇਕ ਸ਼ਰਾਬੀ ਨੰਗ-ਧੜੰਗ ਹੋ ਕੇ ਝੂਲਦਾ ਫਿਰਦੈ ‘ਕਿ ਬਈ ਅੱਜ ਤਾਂ ਮੇਲੈ! ਬਸ ਮੇਲਾ ਐ!’ ਇੰਜ ਹੀ ਹੋਟਲ ਵਾਲਾ ਮੁੰਡੂ ਪਾਸ਼ ਦੇ ਇਹ ਕਹਿਣ ਨੂੰ, ‘‘ਕਿ ਅਸੀਂ ਤਾਂ ਮਲੰਗ ਹਾਂ।’’ ਉਹ ‘ਨੰਗ’ ਸਮਝ ਲੈਂਦਾ ਹੈ ਤੇ ਕਹਿੰਦਾ ਹੈ ਕਿ ‘‘ਅੱਛਾ ਵੀਰ! ਤੁਸੀਂ ਵੀ ਨੰਗ ਓ! ਆਲੂ ਹੋਰ ਬਣਾ ਲੈਂਦੇ ਹਾਂ। ਰੋਟੀਆਂ ਹੋਰ ਬਣਾ ਲੈਂਦੇ ਹਾਂ! ਮੈਂ ਵੀ ਨੰਗ! ਤੁਸੀਂ ਵੀ ਨੰਗ!’’<br />
ਹੁਣ ਜਿਹੜੀ ਗੱਲ ਸੈਂਕੜੇ ਪੰਨਿਆਂ ਵਿੱਚ ਡਾਇਲੈਕਟਿਕਸ ਨੂੰ ਰੂਪਮਾਨ ਕਰਕੇ ਨਹੀਂ ਦੱਸੀ ਜਾਂਦੀ ਕਿ ਪਰੋਲੇਤਾਰੀ ਜਾਂ ਗਰੀਬ ਦੂਸਰੇ ਪਰੋਲੇਤਾਰੀ ਜਾਂ ਗਰੀਬ ਦੇ ਕਿਉਂ ਤਕਫੱਟ ਹੀ ਨਜ਼ਦੀਕ ਹੋ ਜਾਂਦਾ ਹੈ, ਉਸ ਨੂੰ ਪਾਸ਼ ਦੀ ਫਿਕਰੇਬਾਜ਼ੀ ਤੇ ਸ਼ਮਸ਼ੇਰ ਦਾ ਇਹ ਲੇਖ ਦੋ ਹਰਫ਼ੀ ਸਮਝਾ ਦੇਂਦੇ ਹਨ। ਮੌਖਿਕ ਵਾਰਤਾਲਾਪ ਤੇ ਲੋਕਧਾਰਾਈ ਰੰਗ ਵਾਲੀਆਂ ਇਹ ਲਿਖਤਾਂ ਪੁਸਤਕ ਦਾ ਹਾਸਲ ਹਨ।<br />
ਪੁਸਤਕ ਦੀ ਸਮੱਗਰੀ ਇਸ ਦੇ ਸਾਂਸਕ੍ਰਿਤਕ ਵਿਰਸੇ ਨੂੰ ਰੂਪਮਾਨ ਕਰਦੀ ਹੋਣ ਕਾਰਨ, ਲਹਿਰ ਨੂੰ ਸਪਰਪਿਤ ਹੋਣ ਕਾਰਨ, ਯਾਦਾਂ ਵਾਲੇ ਸਟਾਈਲ ਵਿੱਚ ਲਿਖਣ ਕਾਰਨ ਇਕ ਯਾਦਗਾਰੀ ਰਚਨਾ ਬਣ ਗਈ ਹੈ। ਪੁਸਤਕ ਵਿੱਚ ਚੰਦ ਤਕਨੀਕੀ ਖਾਮੀਆਂ ਵੀ ਹਨ, ਪਰ ਪੁਸਤਕ ਦਾ ਆਭਾ ਮੰਡਲ ਏਨਾ ਲਿਸ਼ਕੋਰ ਮਾਰਦਾ ਹੈ ਕਿ ਇਨ੍ਹਾਂ ਤਕਨੀਕੀ ਕਾਮੀਆਂ ਨੂੰ ਮੈਨੂੰ ਨਜ਼ਰਅੰਦਾਜ਼ ਕਰਨਾ ਪੈ ਰਿਹਾ ਹੈ। ਮੇਰੀ ਜਾਚੇ ਸਾਹਿਤਕ ਮੱਸ ਰੱਖਣ ਵਾਲੇ ਹਰ ਪੰਜਾਬੀ ਨੂੰ ਇਹ ਪੁਸਤਕ ਪੜ੍ਹਨੀ ਚਾਹੀਦੀ ਹੈ। ਲੇਖਕ ਨੇ ਇਸ ਪੁਸਤਕ ਰਾਹੀਂ ਆਪਣੀ ਸਮਰੱਥਾ ਦਾ ਲੋਹਾ ਮਨਵਾਇਆ ਹੈ।</p>
<p><strong>-</strong><strong>ਮਨਿੰਦਰ</strong><strong> </strong><strong>ਸਿੰਘ</strong><strong> </strong><strong>ਕਾਂਗ</strong><strong></strong></p>
<p><strong>ਮੋਬਾਈਲ</strong><strong>:</strong><strong>94170-32348</strong></p>
<p>http://punjabitribuneonline.com/2011/12/%e0%a8%b8%e0%a8%be%e0%a8%b9%e0%a8%bf%e0%a8%a4-%e0%a8%a6%e0%a9%80-%e0%a8%87%e0%a8%a4%e0%a8%bf%e0%a8%b9%e0%a8%be%e0%a8%b8%e0%a8%95%e0%a8%be%e0%a8%b0%e0%a9%80-%e0%a8%b5%e0%a9%b1%e0%a8%b2-%e0%a8%b5/</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/paash.wordpress.com/5290/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/paash.wordpress.com/5290/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/paash.wordpress.com/5290/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/paash.wordpress.com/5290/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/paash.wordpress.com/5290/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/paash.wordpress.com/5290/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/paash.wordpress.com/5290/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/paash.wordpress.com/5290/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/paash.wordpress.com/5290/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/paash.wordpress.com/5290/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/paash.wordpress.com/5290/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/paash.wordpress.com/5290/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/paash.wordpress.com/5290/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/paash.wordpress.com/5290/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=paash.wordpress.com&amp;blog=3916151&amp;post=5290&amp;subd=paash&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://paash.wordpress.com/2011/12/31/%e0%a8%b8%e0%a8%be%e0%a8%b9%e0%a8%bf%e0%a8%a4-%e0%a8%a6%e0%a9%80-%e0%a8%87%e0%a8%a4%e0%a8%bf%e0%a8%b9%e0%a8%be%e0%a8%b8%e0%a8%95%e0%a8%be%e0%a8%b0%e0%a9%80-%e0%a8%b5%e0%a9%b1%e0%a8%b2-%e0%a8%b5/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/7bffc42e34462a0f69c2be75b3660db5?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">paash</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://paash.files.wordpress.com/2011/12/sss1.jpg" medium="image">
			<media:title type="html">sss</media:title>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
